Idag blev det en enmila-promenad. Det är förjäkligt synd att det tar så lång tid att promenera, men det krävs samtidigt en lång sträcka för att det ska göra nytta tydligen. Jag var nära på att haka på en språngtur nästan direkt efter, men det kändes lite overkill, speciellt för mitt ben som började domna bort en hel del.
Jag testvägde mig idag igen och vågen visade på 81.2 kg. Jämfört med förra måndagen så är det en nedgång på 0.7 kg och jag tror egentligen det är en mer korrekt indikator på hur det har gått, än den jag skrev igår (-1 .5). Hursomhelst så är det en nedgång och jag är nöjd (men inte stolt). Jag har nog inte legat under 81 kg i år tror jag, så det kommer kännas som ett litet genombrott när jag tar mig under det.
Måste också förtydliga att vikten egentligen inte är det väsentligaste med detta projekt, även om det är en stark motivationskälla. Men framförallt gör jag det här för att få nya vanor, bättre hälsa, bättre kroppsform/hållning, och för att snabbare besegra utbrändheten. Så någonstans i bakhuvudet har jag hela tiden att de här vanorna ska bli en del av mitt fortsatta liv, snarare än att det är projektet är nån slags tillfällig kraftinsats där jag ger järnet under en begränsad tid. Det skulle ju knappast hålla långsiktigt. Och just därför hade jag först tänkt köra detta projekt på 28 veckor från början, men det skulle blivit lite för enkelt och lite press måste man ha på sig tror jag. Och för tradigt för de stackars bloggläsarna. ;)
måndag 16 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ett minus är alltid ett minus hur lite det än är =) Roligt att du anmält dig till två lopp, vilka blir det?
Det är helt sant :)
Engelbrektsloppet i Fagersta och Blodomloppet i Örebro, båda är på 5 km. Själv då? Ska du köra nåt lopp? Du hade sprungit nåt marathon i år va?
Skicka en kommentar