Tog ett lågpulspass idag, hade tänkt köra en mil, men det blev "bara" 6 km, vilket berodde på att jag hade en dålig dag. Dels känner jag av sviterna av gårdagens tempopass och dels så vilade jag inte så mycket efter jobbet och var rätt seg.
Jag har blivit så frälst på lågpulsjogg att jag bara skulle vilja köra det, men samtidigt är det trevligt att jogga tillsammans med nån ibland, så jag tänkte fortsätta med det då och då. Tänkte kanske köra det en gång i veckan och på max 5 km.
However, jag har återigen överträffat mig själv och har avverkat 72,1 km på en månad, förra rekordet var 60,5 km och det var förra månaden. En stor förklaring är lågpulsloppen som gör att jag kan springa både längre och oftare. Så det kan nog mycket väl bli över 80 km nästa månad.
onsdag 30 juli 2008
tisdag 29 juli 2008
...och lite statistik
Tänkte jag skulle föra lite mer statistik i bloggen för att kontrollera hur jag utvecklas, både jämfört med mig själv och jämfört med andra. Själv tycker jag egentligen det bara är av intresse att jämföra mot sig själv, men något intressant är det ju att ha en yttre referenspunkt, så jag tänkte stämma av lite data mot jogg.se användare och se hur jag ligger till och hur det förändras.
På jogg.se kan man lista alla aktiva joggare och jämföra lite data, och så här ligger jag till:
Totalt löpt i år: plats 1697 av 4928 joggare (245,1 km)
Totalt löpt nuvarande månad: plats 645 av 4928 (66,1 km)
Personbästa tempo på minst 5km: plats 2094 av 4870 (4:54)
På jogg.se kan man lista alla aktiva joggare och jämföra lite data, och så här ligger jag till:
Totalt löpt i år: plats 1697 av 4928 joggare (245,1 km)
Totalt löpt nuvarande månad: plats 645 av 4928 (66,1 km)
Personbästa tempo på minst 5km: plats 2094 av 4870 (4:54)
Dag 51 - tempopass
Körde ett snabbt lopp idag med M. för första gången på länge, 7.1 km blev det. Visserligen var det varmt och kvavt idag, men det är faktiskt mycket skönare och roligare att springa lågpulsjogg. Nackdelen med lågpulsträning är att det knappt går att träna tillsammans med någon då, isåfall måste man ligga på väldigt lika nivå skulle jag tro. Hursomhelst så tycker jag mig se att min snittpuls tenderar att minska för de tempolopp jag kört senaste månaden, så har man tur kanske man kan pressa ner snittpulsen tillräckligt för att kunna springa snabbare.
Har gjort två livsförändrande inköp den senaste veckan. Ett styck joggingskor, Asics, som kostade ca 900 på rea. Det är det mesta jag lagt på ett par joggingskor, men det är det nog värt. De verkar bra och funka fint för mina fötter. Provade dem idag för första gången och jag studsade fram. Det andra jag köpt är Phillipe Maffetones bok, har bara öppnat boken, men ser fram emot att plöja igenom den.
I övrigt har jag två dagar till semester, tre dagar till stugvistelser med goda vänner och en månad till plugg på halvfart. Idag blev jag erbjuden ett gäng ormar i formalin på jobbet, fast formalinet hade dunstat bort. Jag tackade nej.
Har gjort två livsförändrande inköp den senaste veckan. Ett styck joggingskor, Asics, som kostade ca 900 på rea. Det är det mesta jag lagt på ett par joggingskor, men det är det nog värt. De verkar bra och funka fint för mina fötter. Provade dem idag för första gången och jag studsade fram. Det andra jag köpt är Phillipe Maffetones bok, har bara öppnat boken, men ser fram emot att plöja igenom den.
I övrigt har jag två dagar till semester, tre dagar till stugvistelser med goda vänner och en månad till plugg på halvfart. Idag blev jag erbjuden ett gäng ormar i formalin på jobbet, fast formalinet hade dunstat bort. Jag tackade nej.
söndag 27 juli 2008
Dag 49 - vägning nr 8
Nuvarande Vikt: 80.3
Förändring från förra veckan: - 0.9 kg
Förändring totalt : -3.1 kg
Trots ett litet bakslag idag, i form av en pizza och utenbliven lång-jogg, så har den här veckan gått bättre än de senaste veckorna. Det var i grevens tid!
Idag har jag avverkat exakt 50% av det här projektet. 7 veckor av 14, eller 49 dagar av 98. Enligt planen borde jag gått ner 3.5 kg nu, men ligger 0.4 kg efter. Inte så katastrofalt alltså, så nu börjar jag återigen tro att jag kommer att fixa det.
Den enda större skillnaden i min strategi är lågpulsträningen, dvs Maffetone-metoden. Den tänker jag fortsätta med, plus att jag ska försöka få till två styrketräningsdagar i veckan. Senaste inhämtade kunskapen är att man även bör undvika mjölkprodukter, eftersom de innehåller mycket mjölksocker. Jag har under en längre tid druckit havremjölk, men däremot börjat äta filmjölk till frukost det senaste året, men jag tror jag ska testa soyayoghurt eller havremjölk + müsli istället.
För övrigt tror jag mjölk är helt missbedömt i sin nyttighet och att det ligger starka ekonomiska intressen bakom mjölkpropagandan. Tänk bara igenom följande fakta. Ett av de största mejerierna i Sverige påstår att man ska dricka sex glas mjölk om dagen för att man ska få starka ben. Samtidigt är Sverige det land som både dricker mest mjölk i världen OCH har högst antal benbrott. Dessutom är det nästan bara i Europa och länder med europeiska ättlingar, som vuxna tål mjölk, de flesta vuxna i världen är annars laktosintoleranta. I många biologiska sammanhang så leder ett överskott av ett visst ämne till att kroppen får försämrad upptagningsförmåga av det ämnet. Skulle mycket väl kunna vara så även med Kalcium, dvs ju mer vi får i oss av det, desto sämre kanske kroppen blir på att tillgodogöra sig det. Detta var ett litet sidospår, men jag tror det finns en mjölkkonspiration out there.
Förändring från förra veckan: - 0.9 kg
Förändring totalt : -3.1 kg
Trots ett litet bakslag idag, i form av en pizza och utenbliven lång-jogg, så har den här veckan gått bättre än de senaste veckorna. Det var i grevens tid!
Idag har jag avverkat exakt 50% av det här projektet. 7 veckor av 14, eller 49 dagar av 98. Enligt planen borde jag gått ner 3.5 kg nu, men ligger 0.4 kg efter. Inte så katastrofalt alltså, så nu börjar jag återigen tro att jag kommer att fixa det.
Den enda större skillnaden i min strategi är lågpulsträningen, dvs Maffetone-metoden. Den tänker jag fortsätta med, plus att jag ska försöka få till två styrketräningsdagar i veckan. Senaste inhämtade kunskapen är att man även bör undvika mjölkprodukter, eftersom de innehåller mycket mjölksocker. Jag har under en längre tid druckit havremjölk, men däremot börjat äta filmjölk till frukost det senaste året, men jag tror jag ska testa soyayoghurt eller havremjölk + müsli istället.
För övrigt tror jag mjölk är helt missbedömt i sin nyttighet och att det ligger starka ekonomiska intressen bakom mjölkpropagandan. Tänk bara igenom följande fakta. Ett av de största mejerierna i Sverige påstår att man ska dricka sex glas mjölk om dagen för att man ska få starka ben. Samtidigt är Sverige det land som både dricker mest mjölk i världen OCH har högst antal benbrott. Dessutom är det nästan bara i Europa och länder med europeiska ättlingar, som vuxna tål mjölk, de flesta vuxna i världen är annars laktosintoleranta. I många biologiska sammanhang så leder ett överskott av ett visst ämne till att kroppen får försämrad upptagningsförmåga av det ämnet. Skulle mycket väl kunna vara så även med Kalcium, dvs ju mer vi får i oss av det, desto sämre kanske kroppen blir på att tillgodogöra sig det. Detta var ett litet sidospår, men jag tror det finns en mjölkkonspiration out there.
fredag 25 juli 2008
Dag 47 - framsteg
Först nu tycker jag att det börjar hända saker. Maffetone-metoden is the shit (?).
Nu åker jag bort till stuga över helgen och ingen träning i sikte, men antagligen en hel del svett ändå.
Nu åker jag bort till stuga över helgen och ingen träning i sikte, men antagligen en hel del svett ändå.
torsdag 24 juli 2008
Dag 46 - att ta sig tid
Idag körde jag lågpulsträning igen, det känns riktigt bra och det blir roligare att motionera och mycket lättare att motivera sig när man vet att det kommer att gå lätt som en plätt.
And now to something completely different. En anledning till att jag inte börjat motionera tidigare är nog samma anledning som många har till att inte motionera. Det är tidsbristen. Tänker man efter så är det ju inte alls mycket tid som går åt. Tränar man relativt ambitiöst så kanske man lägger 5 timmar i veckan på jogging/motion, och det är en bråkdel av vad många lägger på att kolla på teve. Och jag tror alla skulle klara av att byta ut lite tevetittande mot motion. När man väl kommer igång och får flyt så känns det dessutom mer lockande att ta på sig joggingskorna än att slökolla på nån dålig serie som man klarar sig lika bra utan.
Men själv har jag aldrig varit nån stor tevetittare och därför inte behövt prioritera bort det. Däremot har jag försökt syssla med lite diverse projekt, alltifrån att försöka göra lite webbsidor, till att planera nån företagsidé, till att skriva på min bok. Det är saker jag verkligen gillar att göra, men tyvärr känner jag att jag måste prioritera bort en hel del av de sakerna. Det känns ganska trist, men inte så jobbigt ändå som jag trodde. Men jag hoppas på att när jag är helt återställd från utbrändheten även få lite tid till att greja med de sakerna. I sinom tid ska jag nog också dra ner träningsambitionerna till något mindre än vad jag gör just nu. Men jag vill göra ett ryck nu, dels för att komma i form, gå ner i vikt, men också för att påskynda mitt tillfrisknande.
Men jag undrar ändå, ni som tränar flera gånger i veckan, får ni nån tid över till annat förutom att jobba-äta-träna-sova ???
And now to something completely different. En anledning till att jag inte börjat motionera tidigare är nog samma anledning som många har till att inte motionera. Det är tidsbristen. Tänker man efter så är det ju inte alls mycket tid som går åt. Tränar man relativt ambitiöst så kanske man lägger 5 timmar i veckan på jogging/motion, och det är en bråkdel av vad många lägger på att kolla på teve. Och jag tror alla skulle klara av att byta ut lite tevetittande mot motion. När man väl kommer igång och får flyt så känns det dessutom mer lockande att ta på sig joggingskorna än att slökolla på nån dålig serie som man klarar sig lika bra utan.
Men själv har jag aldrig varit nån stor tevetittare och därför inte behövt prioritera bort det. Däremot har jag försökt syssla med lite diverse projekt, alltifrån att försöka göra lite webbsidor, till att planera nån företagsidé, till att skriva på min bok. Det är saker jag verkligen gillar att göra, men tyvärr känner jag att jag måste prioritera bort en hel del av de sakerna. Det känns ganska trist, men inte så jobbigt ändå som jag trodde. Men jag hoppas på att när jag är helt återställd från utbrändheten även få lite tid till att greja med de sakerna. I sinom tid ska jag nog också dra ner träningsambitionerna till något mindre än vad jag gör just nu. Men jag vill göra ett ryck nu, dels för att komma i form, gå ner i vikt, men också för att påskynda mitt tillfrisknande.
Men jag undrar ändå, ni som tränar flera gånger i veckan, får ni nån tid över till annat förutom att jobba-äta-träna-sova ???
?
onsdag 23 juli 2008
Dag 45 - gym igen
Kom till sist iväg till gymmet en andra gång. Det känns något lättare att ta sig dit och motivera sig för varje gång man tvingar sig dit. Men väl där är det ganska skönt och kul. Testade att lägga på lite extra vikter denna gång och det funkade också bra. Mitt mål är att ta mig dit en gång till den här veckan, men är rätt nöjd att ha tagit mig dit igen. Kan nog vara bättre att smyga igång ibland, än att sätta för hög ambitionsnivå alltför tidigt.
Nu trängs även det här plastkortet bland andra diverse kort i min plånbok. Jag är nästan lika stolt över det här kortet, som om jag fått en OS-medalj.
Imorgon tänkte jag testa ett mil-pass igen på låg puls. Min förra lågpuls-mil-tid var 1:11, och jag hoppas komma under det denna gång. Kollade min vilopuls häromdan, vilket jag hade noll koll på vad den var. Den låg tydligen kring 59. Normal är 60, men många har runt 70. Min hjärna har inte riktigt fattat att jag fått upp konditionen och tror fortfarande att jag är en hopplös slacker, så om jag skulle gissat vad min vilopuls var så skulle jag nog chansat på 80. Men den var alltså något under normal vilket var överraskande ändå. Tänkte jag skulle kolla vilopulsen med jämna mellanrum också, för att se hur den förändras.
Ett stort aber med Maffetone metoden är att anaerob träning tydligen motverkar effekten av aerob träning, så helst ska man bara köra aerob träning för att få bästa effekt. Det innebär att man inte ens ska köra styrketräning. Men jag tänkte ändå köra på med styrketräning, och satsa lite mer på lågpulsträning, och hoppas att det åtminstone ger lite positiv effekt.
Har jag förresten nämnt att min akupunktör tyckte jag skulle börja styrketräna? Hon kunde se det på min tunga.. "the tounge is the mirror of your heart". Och mitt hjärta mådde tydligen inte helt bra, så därför behövde jag styrketräna. Jag tror att hon har rätt.
Förresten mätte jag magen igår och för första gången kan jag säga med säkerhet att omkretsen krympt. Det är värt att fira med en gräddtårta, eller kanske några grönsaksstavar. :/
Nu trängs även det här plastkortet bland andra diverse kort i min plånbok. Jag är nästan lika stolt över det här kortet, som om jag fått en OS-medalj.
Imorgon tänkte jag testa ett mil-pass igen på låg puls. Min förra lågpuls-mil-tid var 1:11, och jag hoppas komma under det denna gång. Kollade min vilopuls häromdan, vilket jag hade noll koll på vad den var. Den låg tydligen kring 59. Normal är 60, men många har runt 70. Min hjärna har inte riktigt fattat att jag fått upp konditionen och tror fortfarande att jag är en hopplös slacker, så om jag skulle gissat vad min vilopuls var så skulle jag nog chansat på 80. Men den var alltså något under normal vilket var överraskande ändå. Tänkte jag skulle kolla vilopulsen med jämna mellanrum också, för att se hur den förändras.
Ett stort aber med Maffetone metoden är att anaerob träning tydligen motverkar effekten av aerob träning, så helst ska man bara köra aerob träning för att få bästa effekt. Det innebär att man inte ens ska köra styrketräning. Men jag tänkte ändå köra på med styrketräning, och satsa lite mer på lågpulsträning, och hoppas att det åtminstone ger lite positiv effekt.
Har jag förresten nämnt att min akupunktör tyckte jag skulle börja styrketräna? Hon kunde se det på min tunga.. "the tounge is the mirror of your heart". Och mitt hjärta mådde tydligen inte helt bra, så därför behövde jag styrketräna. Jag tror att hon har rätt.
Förresten mätte jag magen igår och för första gången kan jag säga med säkerhet att omkretsen krympt. Det är värt att fira med en gräddtårta, eller kanske några grönsaksstavar. :/
måndag 21 juli 2008
Dag 43 - No pain, gain
Rubriken på detta blogginlägg är en parafras på "no pain, no gain", som ofta används inom träningssammanhang. För att nå framgång så måste man lida lite. Men Maffetone-metoden verkar vända upp och ner på den teorin. Den metoden går istället ut på att inte ta ut sig till max, men ändå göra framsteg, och kanske tillomed större framsteg än om man tränar genom att ta ut sig till max. Som om inte det vore nog så ska metoden också fixa allt detta:
* höja ämnesomsättningen
* förbättra fettförbränningen
* stabilisera blodsockernivåerna, vilket påverkar psyket positivt
* minska stress
* minska risken för belastningsskador
* man får minskat sug efter sötsaker
* mindre fria radikaler i kroppen (illasinnade molekyler som ökar risken för cancer och annan skit)
* minskad risk för uttorkning under träning
Det finns kanske fler fördelar, men alla dessa är ju fantastiskt bra fördelar. Maffetone-metoden är alltså en lågpuls-träning där kroppen arbetar aerobt (förbränning med hjälp av syre), till skillnad från högpulsträning som sker anaerobt (förbränning utan syre). Flera av de uppräknade fördelarna är på motsatt sätt nackdelar med den anaeroba träningen.
Nu finns det ju många olika metoder och teorier, och den här är väl bara en i mängden. Men det som fått mig att få upp ögonen på den, är dels för att badGear, vars blogg jag länkat till i högerspalten, har pratat varmt om den, likaså är flera på jogg.se:s forum lyriska över metoden. Men så har jag ju också läst molekylärbiologi i 2 år och vet en del om hur kroppen fungerar på molekylnivå, plus att jag läst genetik och evolutionsteori och såna prylar. Och med den bakgrunden så tycker jag den här metoden låter väldigt vettig och trovärdig. För det första är kroppen konstruerad för att ha tillgång till syre, och även om kroppen klarar av att arbeta utan syre så är det nog mer en nödfunktion än en "feature". I artikeln som jag läste häromdan så stog det också att mängden fria radikaler ökar vid anaerob förbränning, och jag är rätt så säker att det är en direkt konsekvens av syrebrist. (Fria radikaler är halva syremolekyler som är väldigt reaktiva och skapar oreda i kroppen eftersom den vill reagera kemiskt, med det mesta).
Samtidigt tror jag stenhårt på någon slags stenålders-metod. Vårt samhälle har förändrats radikalt de senaste 10.000 åren, men våra gener har förändrats marginellt. Våra kroppar är till stor del fortfarande optimalt konstruerade för att leva som de gjorde då. Och jag tror faktiskt inte de behövde springa flera kilometer i maxtempo. Däremot tror jag de kanske joggade i lugnt tempo för att transportera sig mellan olika ställen. Kan tänka mig att de levde ungefär som de flesta däggdjur gör idag, t.ex vildhästar, som promenerar endast fåtal meter, skrittar (eller vad det heter) för att ta sig längre sträckor och galopperar endast vid fara. Jag tror faktiskt gång är ett ganska onaturligt sätt att transportera sig längre sträckor. Har man förmågan och orken att jogga, så finns det ingen anledning att gå en längre sträcka (på stenåldern åtminstone, i nutid kanske man inte vill jogga till jobbet och komma in svettig till morgonmötet). Se på små barn, som inte lärt sig alla sociala normer ännu, de springer gärna om de ska förflytta sig en längre sträcka.
Denna metod verkar även kunna minska både psykisk stress och andra typer av stress (påfrestningar, belastningar, etc). Så för min del låter det intressant och jag tror att jag kan må bättre av att springa i lugnare tempo. Tror även det är en mentalt bra träning att försöka ta det lugnt, även om man känner för att ge allt man har. Men det är inte lätt att försöka ta det lugnt tycker jag. Hursomhelst har jag hunnit med en del lågpulsträningar nu, och senast blev det en hel mil. Jag har ju tidigare sprungit en mil och försökt pressa mig så mycket jag orkat, och det är en enorm skillnad att springa i lågpulstempo. Efter åtta km kunde jag utan problem andas genom näsan och det kändes aldrig jobbigt. Skulle lätt kunnat springa en mil till. Benet krånglade inte alls lika mycket som det brukade heller. Lyckades hitta nån slags rytm också där jag kunde jogga på i ett okej tempo, men jag fick ta det allt lugnare ju längre jag sprang förvisso. Var inte alls anfådd efteråt heller, och känner mig inte sliten på nåt sätt. Skulle nog kunna göra om samma sträcka imorron och det hade jag absolut inte fixat om jag tagit ut mig till max. Kontentan är att det känns mycket roligare, trots att det är lite trist att inte kunna jaga tider på samma sätt, men nu jagar jag istället tider i lågpulsträning.
Skulle kunna skriva mycket mer, men har redan skrivit lite väl mycket. Kan bara nämna att det finns nåt som heter MAF-test som jag tycker att man kan skita i, om man inte är jätteseriös i sin träning. I något tidigare inlägg skrev jag nog lite fel om hur man räknar ut sin max-arbetspuls för lågpulsträning, men hur man räknar ut det finns på denna sida (där det också står lite om MAF):
http://www.rrca.org/resources/articles/slowdown.html
En ännu mer läsvärd länk (det står ungefär samma sak som jag skrivit om, men lite mer ingående):
http://www.dietist.se/fraagor/forbattra-amnesomsattningen-och-fettforbranningen-med-maffetone-metoden/
* höja ämnesomsättningen
* förbättra fettförbränningen
* stabilisera blodsockernivåerna, vilket påverkar psyket positivt
* minska stress
* minska risken för belastningsskador
* man får minskat sug efter sötsaker
* mindre fria radikaler i kroppen (illasinnade molekyler som ökar risken för cancer och annan skit)
* minskad risk för uttorkning under träning
Det finns kanske fler fördelar, men alla dessa är ju fantastiskt bra fördelar. Maffetone-metoden är alltså en lågpuls-träning där kroppen arbetar aerobt (förbränning med hjälp av syre), till skillnad från högpulsträning som sker anaerobt (förbränning utan syre). Flera av de uppräknade fördelarna är på motsatt sätt nackdelar med den anaeroba träningen.
Nu finns det ju många olika metoder och teorier, och den här är väl bara en i mängden. Men det som fått mig att få upp ögonen på den, är dels för att badGear, vars blogg jag länkat till i högerspalten, har pratat varmt om den, likaså är flera på jogg.se:s forum lyriska över metoden. Men så har jag ju också läst molekylärbiologi i 2 år och vet en del om hur kroppen fungerar på molekylnivå, plus att jag läst genetik och evolutionsteori och såna prylar. Och med den bakgrunden så tycker jag den här metoden låter väldigt vettig och trovärdig. För det första är kroppen konstruerad för att ha tillgång till syre, och även om kroppen klarar av att arbeta utan syre så är det nog mer en nödfunktion än en "feature". I artikeln som jag läste häromdan så stog det också att mängden fria radikaler ökar vid anaerob förbränning, och jag är rätt så säker att det är en direkt konsekvens av syrebrist. (Fria radikaler är halva syremolekyler som är väldigt reaktiva och skapar oreda i kroppen eftersom den vill reagera kemiskt, med det mesta).
Samtidigt tror jag stenhårt på någon slags stenålders-metod. Vårt samhälle har förändrats radikalt de senaste 10.000 åren, men våra gener har förändrats marginellt. Våra kroppar är till stor del fortfarande optimalt konstruerade för att leva som de gjorde då. Och jag tror faktiskt inte de behövde springa flera kilometer i maxtempo. Däremot tror jag de kanske joggade i lugnt tempo för att transportera sig mellan olika ställen. Kan tänka mig att de levde ungefär som de flesta däggdjur gör idag, t.ex vildhästar, som promenerar endast fåtal meter, skrittar (eller vad det heter) för att ta sig längre sträckor och galopperar endast vid fara. Jag tror faktiskt gång är ett ganska onaturligt sätt att transportera sig längre sträckor. Har man förmågan och orken att jogga, så finns det ingen anledning att gå en längre sträcka (på stenåldern åtminstone, i nutid kanske man inte vill jogga till jobbet och komma in svettig till morgonmötet). Se på små barn, som inte lärt sig alla sociala normer ännu, de springer gärna om de ska förflytta sig en längre sträcka.
Denna metod verkar även kunna minska både psykisk stress och andra typer av stress (påfrestningar, belastningar, etc). Så för min del låter det intressant och jag tror att jag kan må bättre av att springa i lugnare tempo. Tror även det är en mentalt bra träning att försöka ta det lugnt, även om man känner för att ge allt man har. Men det är inte lätt att försöka ta det lugnt tycker jag. Hursomhelst har jag hunnit med en del lågpulsträningar nu, och senast blev det en hel mil. Jag har ju tidigare sprungit en mil och försökt pressa mig så mycket jag orkat, och det är en enorm skillnad att springa i lågpulstempo. Efter åtta km kunde jag utan problem andas genom näsan och det kändes aldrig jobbigt. Skulle lätt kunnat springa en mil till. Benet krånglade inte alls lika mycket som det brukade heller. Lyckades hitta nån slags rytm också där jag kunde jogga på i ett okej tempo, men jag fick ta det allt lugnare ju längre jag sprang förvisso. Var inte alls anfådd efteråt heller, och känner mig inte sliten på nåt sätt. Skulle nog kunna göra om samma sträcka imorron och det hade jag absolut inte fixat om jag tagit ut mig till max. Kontentan är att det känns mycket roligare, trots att det är lite trist att inte kunna jaga tider på samma sätt, men nu jagar jag istället tider i lågpulsträning.
Skulle kunna skriva mycket mer, men har redan skrivit lite väl mycket. Kan bara nämna att det finns nåt som heter MAF-test som jag tycker att man kan skita i, om man inte är jätteseriös i sin träning. I något tidigare inlägg skrev jag nog lite fel om hur man räknar ut sin max-arbetspuls för lågpulsträning, men hur man räknar ut det finns på denna sida (där det också står lite om MAF):
http://www.rrca.org/resources/articles/slowdown.html
En ännu mer läsvärd länk (det står ungefär samma sak som jag skrivit om, men lite mer ingående):
http://www.dietist.se/fraagor/forbattra-amnesomsattningen-och-fettforbranningen-med-maffetone-metoden/
söndag 20 juli 2008
Dag 42 - vägning nr 7
Nuvarande Vikt: 81.2
Förändring från förra veckan: + 0.1 kg
Förändring totalt : -2.2 kg
fucking motherfucking fuck! Nej, jag vet inte vad jag ska säga. Det går inte så bra längre. Jag önskar jag kunde skylla på att det är muskelmassan som ökar, men det är väldigt osannolikt. Precis som några kloka rådgivare sagt till mig så har jag mätt mig lite istället, runt magen framförallt, men den verkar inte minska märkbart. Jag börjar misstänka att jag gör nåt galet. Läste en intressant artikel som handlade om Maffetone häromdan, och i den fanns en förklaring som skulle kunna vara möjlig, men jag återkommer till det imorgon, för det förtjänar ett eget blogginlägg.
Men i övrigt känns det som träningen ökar mer och mer. Visserligen bangade jag gymmet hela denna vecka, men tänkte kompensera det med två gånger kommande vecka. Jag har också varit lite misspeppad pga att det är lite körigt på jobbet och kommer vara det ett par veckor till (då jag har semester, hehe).
En kort analys av vad jag möjligtvis kan gjort fel och inte gjort fel kan jag nog klämma fram här, men ska rannsaka mig själv lite djupare imorgon. Jag tror inte mängden träning är så mycket jag kan förändra, eftersom jag pga utbrändheten inte har så mycket ork alltid, och den ork jag har lägger jag oftast i första hand på träning. Däremot kanske jag inte tränar på rätt sätt, och det är det jag ska skriva mer om imorgon. När det gäller mat, så har jag nästan helt slutat äta chips, vilket är en rätt stor förändring i mitt liv, eftersom det varit en av mina största laster. Däremot har sötsuget ökat och jag måste erkänna att det blivit några godisbitar i veckan. Det är dock ett rätt nytt betende för förut köpte jag aldrig godis eller blev sugen på det. Men även det finns en förklaring till i Maffetone-teorin, återkommer till det med imorgon. Vanlig mat tycker jag att jag äter ganska hälsosamt och inga stora portioner. Det är inga större mängder, ganska lite kolhydrater och bara kolhydratgrejer med fullkorn i när det väl blir det. Jag äter frukost regelbundet och har börjat äta mellanmål ganska regelbundet. Så de enda uppenbara fel jag själv kan se är att jag äter på min höjd 2-3 onödiga små godisbitar i veckan. Det vore rätt märkligt om de små futtiga bitarna räckte till för att motverka effekten av motionen. Jag har svårt att tro det faktiskt. Ok, jag har min ätardag, men den tror jag ändå starkt på och det är många som har gått ner i vikt som kör med en sådan, så den tänker jag fortsätta med. Däremot kanske jag inte behöver frossa stora mängder bara för att det är ätardag.
Jag är fortfarande dålig på att lägga mig i god tid, men får alltid minst 6 och oftast 7 timmar sömn, så det är inte jätteilla på det planet heller, även om det kan bli bättre och skulle vara gynnsamt.
Kanske är jag bara dålig på att se mina egna svagheter (fast det tror jag faktiskt inte), men jag tar tacksamt emot pekpinnar, råd, tips och vilda spekulationer. Och peppande såklart ;)
Ett trumfkort har jag kvar ändå, och det är Maffetonemetoden och lågpulsträning, som jag faktiskt tror kan hjälpa mig att ge bättre resultat när det gäller vikt, men tydligen är det även bra för tidsresultat också. Men jag återkommer som sagt till det.
Så här ser min viktkurva ut just nu. Det raka gråa strecket är den idealkurva jag måste följa för att nå målet. Om min gröna kurva inte vänder nedåt snart så ligger jag pyrt till. En hård vecka väntar alltså.
Ska tillägga att jag nyss (i ren desperation) vägde mig igen och då visade vågen 80.8, trots att det bara var nån timme sen jag vägde 81.2 och inget viktpåverkande har hänt sen dess. Vågar ska man som sagt ta med en nypa salt. Hursomhelst så är sanningen fortfarande den att viktminskningen går lite väl långsamt, eller minskar inte alls.
Förändring från förra veckan: + 0.1 kg
Förändring totalt : -2.2 kg
fucking motherfucking fuck! Nej, jag vet inte vad jag ska säga. Det går inte så bra längre. Jag önskar jag kunde skylla på att det är muskelmassan som ökar, men det är väldigt osannolikt. Precis som några kloka rådgivare sagt till mig så har jag mätt mig lite istället, runt magen framförallt, men den verkar inte minska märkbart. Jag börjar misstänka att jag gör nåt galet. Läste en intressant artikel som handlade om Maffetone häromdan, och i den fanns en förklaring som skulle kunna vara möjlig, men jag återkommer till det imorgon, för det förtjänar ett eget blogginlägg.
Men i övrigt känns det som träningen ökar mer och mer. Visserligen bangade jag gymmet hela denna vecka, men tänkte kompensera det med två gånger kommande vecka. Jag har också varit lite misspeppad pga att det är lite körigt på jobbet och kommer vara det ett par veckor till (då jag har semester, hehe).
En kort analys av vad jag möjligtvis kan gjort fel och inte gjort fel kan jag nog klämma fram här, men ska rannsaka mig själv lite djupare imorgon. Jag tror inte mängden träning är så mycket jag kan förändra, eftersom jag pga utbrändheten inte har så mycket ork alltid, och den ork jag har lägger jag oftast i första hand på träning. Däremot kanske jag inte tränar på rätt sätt, och det är det jag ska skriva mer om imorgon. När det gäller mat, så har jag nästan helt slutat äta chips, vilket är en rätt stor förändring i mitt liv, eftersom det varit en av mina största laster. Däremot har sötsuget ökat och jag måste erkänna att det blivit några godisbitar i veckan. Det är dock ett rätt nytt betende för förut köpte jag aldrig godis eller blev sugen på det. Men även det finns en förklaring till i Maffetone-teorin, återkommer till det med imorgon. Vanlig mat tycker jag att jag äter ganska hälsosamt och inga stora portioner. Det är inga större mängder, ganska lite kolhydrater och bara kolhydratgrejer med fullkorn i när det väl blir det. Jag äter frukost regelbundet och har börjat äta mellanmål ganska regelbundet. Så de enda uppenbara fel jag själv kan se är att jag äter på min höjd 2-3 onödiga små godisbitar i veckan. Det vore rätt märkligt om de små futtiga bitarna räckte till för att motverka effekten av motionen. Jag har svårt att tro det faktiskt. Ok, jag har min ätardag, men den tror jag ändå starkt på och det är många som har gått ner i vikt som kör med en sådan, så den tänker jag fortsätta med. Däremot kanske jag inte behöver frossa stora mängder bara för att det är ätardag.
Jag är fortfarande dålig på att lägga mig i god tid, men får alltid minst 6 och oftast 7 timmar sömn, så det är inte jätteilla på det planet heller, även om det kan bli bättre och skulle vara gynnsamt.
Kanske är jag bara dålig på att se mina egna svagheter (fast det tror jag faktiskt inte), men jag tar tacksamt emot pekpinnar, råd, tips och vilda spekulationer. Och peppande såklart ;)
Ett trumfkort har jag kvar ändå, och det är Maffetonemetoden och lågpulsträning, som jag faktiskt tror kan hjälpa mig att ge bättre resultat när det gäller vikt, men tydligen är det även bra för tidsresultat också. Men jag återkommer som sagt till det.
Så här ser min viktkurva ut just nu. Det raka gråa strecket är den idealkurva jag måste följa för att nå målet. Om min gröna kurva inte vänder nedåt snart så ligger jag pyrt till. En hård vecka väntar alltså.
Ska tillägga att jag nyss (i ren desperation) vägde mig igen och då visade vågen 80.8, trots att det bara var nån timme sen jag vägde 81.2 och inget viktpåverkande har hänt sen dess. Vågar ska man som sagt ta med en nypa salt. Hursomhelst så är sanningen fortfarande den att viktminskningen går lite väl långsamt, eller minskar inte alls.
torsdag 17 juli 2008
Dag 39 - Maffetonemetoden
Idag testade jag Maffetonemetoden med hjälp av min pulsklocka. Den går som sagt ut på att man ska köra på i en låg puls. Maxpulsen ska då ligga enligt denna formel: 180 - ålder, och minimipulsen 10 steg under. Så i mitt fall blev det mellan 138-148.
Det var sannerligen inte lätt! Det var definitivt inte jobbigt, även om det blev svettigare än väntat, men det svåra var att inte dra upp i tempo. Jag hade ställt in klockan så att den pep med en ton när jag gick över 148 och en annan ton när den gick under 138. Den förstnämnda tonen pep ganska ofta, men jag fick till sist in en bra rytm. Men det gick extremt sakta och var rentutav lite tråkigt. Takten var inte mycket snabbare än en hastig gång, så det kändes som det tog evigheter att springa. Jag körde en sträcka på 5 km, och den gick på 34:50, ca 10 minuter långsammare än vad jag sprang på Engelbrektslöpet. Det var dessutom ovanligt mycket folk ute i spåret så det kändes nästan lite löjligt att springa i snigelfart med en klocka som pep till rätt som det var.
Men den här metoden ska ju tydligen vara aerob, dvs förbränning med hjälp av syre, och använda mer fett som energikälla. Så jag ska testa den en gång i veckan tänkte jag, men annars springa på i högre tempo.
Det var sannerligen inte lätt! Det var definitivt inte jobbigt, även om det blev svettigare än väntat, men det svåra var att inte dra upp i tempo. Jag hade ställt in klockan så att den pep med en ton när jag gick över 148 och en annan ton när den gick under 138. Den förstnämnda tonen pep ganska ofta, men jag fick till sist in en bra rytm. Men det gick extremt sakta och var rentutav lite tråkigt. Takten var inte mycket snabbare än en hastig gång, så det kändes som det tog evigheter att springa. Jag körde en sträcka på 5 km, och den gick på 34:50, ca 10 minuter långsammare än vad jag sprang på Engelbrektslöpet. Det var dessutom ovanligt mycket folk ute i spåret så det kändes nästan lite löjligt att springa i snigelfart med en klocka som pep till rätt som det var.
Men den här metoden ska ju tydligen vara aerob, dvs förbränning med hjälp av syre, och använda mer fett som energikälla. Så jag ska testa den en gång i veckan tänkte jag, men annars springa på i högre tempo.
onsdag 16 juli 2008
Dag 38 - vilodag
Igår blev det en 8,5 km promenad och idag en vilodag. Mitt mål är att komma iväg minst en gång till på gym denna vecka, och nästa vecka ska jag börja med två ggr i veckan och fortsätta så. Jag tror jag kommer att fixa det också.
Idag har jag vilat, men däremot blev det ingen kort vila efter jobbet som det brukar bli. Jag hade hoppats att jag skulle fixa dagen ändå och få lite grejer uträttade, men jag har mest känt mig som en seg zombie och nätt o jämt orkat tvätta. Jag känner mig dock piggare än jag gjort tidigare ggr då jag inte sovit/vilat efter jobbet, för då har jag ibland knappt kunnat hålla mig vaken, så det är trots allt framsteg. Och som jag nog har nämnt tidigare så har jag känt mer och mer energi de senaste veckorna, så det går sakta men säkert framåt.
Jag hade tänkt skriva lite om GPS-trix och hacks, men eftersom jag ännu inte hittat tid eller ork till det så blir det lite länkar så länge, men jag återkommer med expriment.
Dessa två länkar är beskrivningar på hur man med sin Garmin 205/305 på ett snitsigt sätt kan få upp sina löparsträckor i Google Maps (alltså inte Google Earth). Att rita upp sin rutt på Google Earth finns det inbyggt stöd för i Garmins mjukvara, men GE:s satellitkartor över medelstora svenska städer är extremt suddiga och därför blir det en rätt meningslös funktion. Men Google Maps har både detaljerade satellitbilder och framförallt riktiga kartor. Så det är ju häftigare att få upp sin språngtur i dem, speciellt om man sprungit på gator och vägar. Nåväl här är länkarna:
http://www.sport-gadgets.com/how-to-map-your-forerunners-workout-on-google-maps/
http://www.gpsvisualizer.com/
Tack Gurko för länkarna! Jag fick även ett hack av honom för att kunna visa eniros kartor i Google Earth, rätt tufft :)
Nej nu måste jag hämta upp tvätten och så hoppas jag på nya krafter imorgon.
Idag har jag vilat, men däremot blev det ingen kort vila efter jobbet som det brukar bli. Jag hade hoppats att jag skulle fixa dagen ändå och få lite grejer uträttade, men jag har mest känt mig som en seg zombie och nätt o jämt orkat tvätta. Jag känner mig dock piggare än jag gjort tidigare ggr då jag inte sovit/vilat efter jobbet, för då har jag ibland knappt kunnat hålla mig vaken, så det är trots allt framsteg. Och som jag nog har nämnt tidigare så har jag känt mer och mer energi de senaste veckorna, så det går sakta men säkert framåt.
Jag hade tänkt skriva lite om GPS-trix och hacks, men eftersom jag ännu inte hittat tid eller ork till det så blir det lite länkar så länge, men jag återkommer med expriment.
Dessa två länkar är beskrivningar på hur man med sin Garmin 205/305 på ett snitsigt sätt kan få upp sina löparsträckor i Google Maps (alltså inte Google Earth). Att rita upp sin rutt på Google Earth finns det inbyggt stöd för i Garmins mjukvara, men GE:s satellitkartor över medelstora svenska städer är extremt suddiga och därför blir det en rätt meningslös funktion. Men Google Maps har både detaljerade satellitbilder och framförallt riktiga kartor. Så det är ju häftigare att få upp sin språngtur i dem, speciellt om man sprungit på gator och vägar. Nåväl här är länkarna:
http://www.sport-gadgets.com/how-to-map-your-forerunners-workout-on-google-maps/
http://www.gpsvisualizer.com/
Tack Gurko för länkarna! Jag fick även ett hack av honom för att kunna visa eniros kartor i Google Earth, rätt tufft :)
Nej nu måste jag hämta upp tvätten och så hoppas jag på nya krafter imorgon.
måndag 14 juli 2008
Dag 36 - nygamla planer
Vid starten av det här projektet hade jag tänkt följa ett visst träningsschema, men pga uppskjutning av gymmande så blev det riktigt så. Men jag tänkte att från och med denna vecka börja försöka följa planerna, som ser ut så här:
mån: gym
tis: 6 km jogg
ons: vila
tors: 6 km jogg
fre: gym
lör: 1 mil promenad
sön: 3-6 km jogg
Pga oberäkneliga utbrändhetssymptom, väderlek, samt att jag inte är någon människa med speciellt fasta rutiner, så kommer det inte bli exakt dessa aktiviteter på just dessa dagar. Idag blev det 6.5 km jogg t.ex, istället för gym. Men det blir gym imorron hade jag tänkt. Beroende på hur jag känner mig kommer jag nog flytta runt vilodagen vid behov, förutom att jag kan byta plats på andra aktiviteter. Det viktiga är att summan blir ungefär densamma varje vecka, och att det blir någorlunda varierat upplägg.
En ny dimension i min löpning senaste två gångerna har varit att även mäta pulsen. Dels är det intressant att se hur ens puls förhoppningsvis kommer att förbättras, och dels är det bra att se hur ens puls varierar under ett lopp. Och så är det ju en hjälp till att köra den där Maffetone-metoden som jag ska testa på framöver. Här nedan är mitt 6,5 km lopp idag, med pulsen i rött och farten (min/km) i blått.
mån: gym
tis: 6 km jogg
ons: vila
tors: 6 km jogg
fre: gym
lör: 1 mil promenad
sön: 3-6 km jogg
Pga oberäkneliga utbrändhetssymptom, väderlek, samt att jag inte är någon människa med speciellt fasta rutiner, så kommer det inte bli exakt dessa aktiviteter på just dessa dagar. Idag blev det 6.5 km jogg t.ex, istället för gym. Men det blir gym imorron hade jag tänkt. Beroende på hur jag känner mig kommer jag nog flytta runt vilodagen vid behov, förutom att jag kan byta plats på andra aktiviteter. Det viktiga är att summan blir ungefär densamma varje vecka, och att det blir någorlunda varierat upplägg.
En ny dimension i min löpning senaste två gångerna har varit att även mäta pulsen. Dels är det intressant att se hur ens puls förhoppningsvis kommer att förbättras, och dels är det bra att se hur ens puls varierar under ett lopp. Och så är det ju en hjälp till att köra den där Maffetone-metoden som jag ska testa på framöver. Här nedan är mitt 6,5 km lopp idag, med pulsen i rött och farten (min/km) i blått.
Efter joggen så hittade jag boken på bilden nedan, inplastad på en parkbänk. Det är tydligen ett slags projekt där folk byter böcker med främlingar på detta sätt. Man kan logga in på nätet för att se vem som haft boken innan verkar det som. Tuff grej! www.bookcrossing.com
Skulle egentligen postat en del supertuffa GPS-länkar och grejer här som G. gav mig häromdan, men jag skjuter på det till imorgon, eftersom tiden rinner ut nu.
söndag 13 juli 2008
Dag 35 - vägning 6
Nuvarande Vikt: 81.1
Förändring från förra veckan: - 0.4 kg
Förändring totalt : -2.3 kg
Det går åt rätt håll, men det går i snigelfart. Är ganska missnöjd måste jag erkänna, men knappast uppgiven. Jag har ju trots allt skaffat gymkort under förra veckan och det kan förhoppningsvis ge lite bättre viktresultat framöver, samtidigt som en viss uppgång kan ske pga lite mer muskler kanske.
Men viktnedgången har gått väldigt sakta tycker jag. Å andra sidan har jag fått en hel del bra tips under tiden, och tar jag till mig dem och försöker skärpa mig lite extra när det gäller kost framförallt, så kanske det kan hända nåt. Jag hoppas det...
Just nu är Maffetonemetoden intressant, och med hjälp av pulsklockan ska jag testa den. Mer om den och GPS-grejer imorgondagens blogg. Nu är det hög tid att sova.
Förändring från förra veckan: - 0.4 kg
Förändring totalt : -2.3 kg
Det går åt rätt håll, men det går i snigelfart. Är ganska missnöjd måste jag erkänna, men knappast uppgiven. Jag har ju trots allt skaffat gymkort under förra veckan och det kan förhoppningsvis ge lite bättre viktresultat framöver, samtidigt som en viss uppgång kan ske pga lite mer muskler kanske.
Men viktnedgången har gått väldigt sakta tycker jag. Å andra sidan har jag fått en hel del bra tips under tiden, och tar jag till mig dem och försöker skärpa mig lite extra när det gäller kost framförallt, så kanske det kan hända nåt. Jag hoppas det...
Just nu är Maffetonemetoden intressant, och med hjälp av pulsklockan ska jag testa den. Mer om den och GPS-grejer imorgondagens blogg. Nu är det hög tid att sova.
torsdag 10 juli 2008
Dag 32 - dagen efter
Känner mig inte så mör efter gårdagens träningspass, men lite träningsvärk i benen hade jag, så jag sköt upp dagens planerade löpning till imorron. Dessutom har jag känt en väldig svaghetskänsla i vänstra armen, som jag började känna redan vid gymmet när jag körde nån maskin där man skulle lyfta upp vikter med armkraft. Men det börjar gå över nu. Antagligen är man väl bara rejält otränad. Jag är den där killen som aldrig gjorde armhävningar eller situps på pojkrummet när jag var i tonåren, som de andra tuffa killarna, eftersom jag tyckte det var primitivt och att muskler inte fyller nån funktion i dagens moderna samhälle. Men vår kropp och biologi är ju dessvärre inte alls anpassade till det här samhället, så det är ju faktiskt viktigt att träna på nåt sätt. Dessutom är det ju faktiskt lite snyggare med lite välbalanserad kroppsform istället för att låta fett och annat centreras på en kroppsdel (magen).
Som jag tidigare nämnt så skrev badgear en intressant kommentar häromdan. Jag tycker det är så viktigt och intressant att jag tar mig friheten att citera rakt av, istället för att försöka sammanfatta nåt själv:
"Fettförbränningen är givetvis olika för olika människor. Men regeln är att så fort du går upp i anaerobisk nivå så bränner du glykogenförråden i muskler och lever. Men ligger du och tränar aerobiskt så tar kroppen i huvudsak energin från fettsyrorna. Aerob träning tar i större del energin från fettreserverna, anaerob träning från glykogenförråden. Och det är viktigt att veta ifall man vill gå ner i fettvikt.
Den enklaste metoden för att ligga rätt i zon (för aerob träning) är efter Maffetonemetoden och 180regeln. Ta 180 i grundtal, dra av din ålder. Och använd sedan detta tal som din maximala arbetspuls i passen. I ditt fall blir det väl 180-32= 148. Arbetsområdet blir 10 slag nedåt, så 138-148 borde passa dig.
Om du arbetar inom den zonen (Maximal Aerobic Function) så gynnar du din kropps förmåga att hämta energin i första hand från fettsyrorna (via ketonkroppar) och inte från glykogenet. Detta kan tränas upp genom att ligga på rätt nivå, och även underlättas med rätt kost (minska kolhydraterna)."
Jag har inget att tillföra, men ska ta till mig av informationen och använda min pulsklocka för att försöka hitta rätt arbetspuls. En länk till badgears blogg finns till höger på denna sida, ovanför reklamen.
Nu ska jag dra mig mot sängen och läsa igenom hur man använder pulsmätaren.
Imorron drar jag till skogs (sommarstuga) och det blir nog därför inget bloggande förrän på söndag, den fruktade invägningsdagen.
Som jag tidigare nämnt så skrev badgear en intressant kommentar häromdan. Jag tycker det är så viktigt och intressant att jag tar mig friheten att citera rakt av, istället för att försöka sammanfatta nåt själv:
"Fettförbränningen är givetvis olika för olika människor. Men regeln är att så fort du går upp i anaerobisk nivå så bränner du glykogenförråden i muskler och lever. Men ligger du och tränar aerobiskt så tar kroppen i huvudsak energin från fettsyrorna. Aerob träning tar i större del energin från fettreserverna, anaerob träning från glykogenförråden. Och det är viktigt att veta ifall man vill gå ner i fettvikt.
Den enklaste metoden för att ligga rätt i zon (för aerob träning) är efter Maffetonemetoden och 180regeln. Ta 180 i grundtal, dra av din ålder. Och använd sedan detta tal som din maximala arbetspuls i passen. I ditt fall blir det väl 180-32= 148. Arbetsområdet blir 10 slag nedåt, så 138-148 borde passa dig.
Om du arbetar inom den zonen (Maximal Aerobic Function) så gynnar du din kropps förmåga att hämta energin i första hand från fettsyrorna (via ketonkroppar) och inte från glykogenet. Detta kan tränas upp genom att ligga på rätt nivå, och även underlättas med rätt kost (minska kolhydraterna)."
Jag har inget att tillföra, men ska ta till mig av informationen och använda min pulsklocka för att försöka hitta rätt arbetspuls. En länk till badgears blogg finns till höger på denna sida, ovanför reklamen.
Nu ska jag dra mig mot sängen och läsa igenom hur man använder pulsmätaren.
Imorron drar jag till skogs (sommarstuga) och det blir nog därför inget bloggande förrän på söndag, den fruktade invägningsdagen.
onsdag 9 juli 2008
Dag 31 - första gympasset!
I fucking did it! Till sist kom jag iväg till gymmet efter många om och men. Jag måste medge att bloggen var till viss hjälp. Precis som nån av killarna i bloggen 14kg14veckor så tänkte jag "hur skulle det se ut i bloggen", om jag valt att skjuta upp gymmandet igen. Så ett stort tack till alla bloggläsare ;-) Jag kan inte riktigt förklara här och nu vilken stor mental utmaning det är för mig att ta mig dit till gymmet. Förvisso var den högsta tröskeln redan forcerad, genom att jag varit där förut och fått instruktioner, men då lyckades jag ha sönder en glaslampa i trappen där 40-50 vältränade tjejer satt och väntade på nåt pass, vilket inte gjorde det enklare att komma dit igen. Nåväl, om tröskeln var 3 meter första gången, så var den 2 meter idag och kommer nog vara max 1 meter nästa gång.
Hursomhelst så genomförde jag mitt personligt utformade pass, som jag fått av instruktören sist jag var där. Det gick fint, vissa grejer var kanske lite för lätt, medan andra kändes tungt. Framförallt så är nog vissa muskler i överkroppen ordentligt otränade. Frågan, som jag ställer rakt ut i cyberrymden, är om det är nån vits med att träna benmuskler om man joggar/löper regelbundet? Får man inte styrketräning av benen på köpet när man är ute och springer?
På gymmet var det väldigt lite folk, vilket kändes rätt skönt, och det var dessutom alltifrån spinkiga tonårsgrabbar till mulliga tjejer i min ålder och allt däremellan. Tillomed hon som stog i receptionen var rätt mullig. Själva gymmandet kändes betydligt roligare än jag trott och jag tror starkt på att jag kommer att kunna gå dit regelbundet, 2 ggr/vecka, men jag tror jag mjukstartar lite med en gång i veckan möjligtvis, får se hur det känns.
Nu ska jag belöna mig med en kebabrulle mitt i veckan och sent på kvällen, men det blir ingen ätardag i helgen eftersom jag ska iväg till sommarstuga och antagligen slita lite där. Så.. kebabrulle, because i'm worth it.
I övrigt har jag ofta tidsbrist, därför kan jag vara seg med att svara på bloggkommentarer och kolla i andras bloggar ibland, men jag svarar alltid och läser allt :)
Hursomhelst så genomförde jag mitt personligt utformade pass, som jag fått av instruktören sist jag var där. Det gick fint, vissa grejer var kanske lite för lätt, medan andra kändes tungt. Framförallt så är nog vissa muskler i överkroppen ordentligt otränade. Frågan, som jag ställer rakt ut i cyberrymden, är om det är nån vits med att träna benmuskler om man joggar/löper regelbundet? Får man inte styrketräning av benen på köpet när man är ute och springer?
På gymmet var det väldigt lite folk, vilket kändes rätt skönt, och det var dessutom alltifrån spinkiga tonårsgrabbar till mulliga tjejer i min ålder och allt däremellan. Tillomed hon som stog i receptionen var rätt mullig. Själva gymmandet kändes betydligt roligare än jag trott och jag tror starkt på att jag kommer att kunna gå dit regelbundet, 2 ggr/vecka, men jag tror jag mjukstartar lite med en gång i veckan möjligtvis, får se hur det känns.
Nu ska jag belöna mig med en kebabrulle mitt i veckan och sent på kvällen, men det blir ingen ätardag i helgen eftersom jag ska iväg till sommarstuga och antagligen slita lite där. Så.. kebabrulle, because i'm worth it.
I övrigt har jag ofta tidsbrist, därför kan jag vara seg med att svara på bloggkommentarer och kolla i andras bloggar ibland, men jag svarar alltid och läser allt :)
tisdag 8 juli 2008
Dag 30 - trösklar och diagram
Inget gym idag heller, men jag har mina skäl (eller bortförklaringar). Imorgon blir det säkerligen av däremot, det tror jag mer än nånsin nu. Skam den som ger sig. Trösklar är till för att stigas över.
Däremot blev det första joggingturen med Garmin 305:an. Det funkade fint även därmed, men jag har ännu inte testat puls-mätaren eller nån annan funktion förutom de mest grundläggande. Så här ser den ut iaf, längst ner i höger är dagens sträcka:
Gjorde även ett diagram som visar både hastighet (km/h) och takt (min/km):
För övrigt skrev badgear en mycket intressant kommentar till mitt förra inlägg, jag kan rekommendera intresserade att läsa det! Jag ska kommentera det mer senare, men inte just nu. Förresten har min våg visat betydligt mindre sen den där långpromenaden, så jag tror absolut badgear har helt rätt. Klart intressant. Mer om det senare som sagt.
måndag 7 juli 2008
Dag 29 - lång kvällspromenad
Jag har börjat leka lite med min puls-gps-klocka. Än så länge har jag bara promenerat med den och bara kikat på en bråkdel av de funktioner som verkar gömma sin inuti den. Här nedan är ett exempel på hur ens sträcka kan ritas upp på en karta. Dessvärre är kartan rätt värdelös, och även om man kan få sträckan överförd till Google Earth, så blir det inte så bra där heller. Men de där gps-punkterna lär ju gå att exportera och få in i nån bättre karta skulle jag tro, så jag får höra med nån av mina två vänner som jobbar med gps och har pluggat sånt tillomed. Å andra sidan så är det ju rätt onödigt att få det uppritat på en karta. Det som är lite mer intressant är diagrammet nedan som visar vilket tempo man hållit. Den visar att jag gick i ungefär 10 min/km under min enmilapromenad idag.
Mer nördfakta om gps:en är att vänta i denna blogg...
Det blev som sagt en mils promenad idag. Det var rätt skönt att gå på kvällen när det slutat att regna, men det tar sån tid och jag vill så gärna få lite mer tid till roligare saker än att promenera. Av någon diffus anledning så tror jag långpromenader kan vara bra att köra också ibland. Jag vill minnas att jag hört att man förbränner mer fett på långpromenader än när man springer motsvarande sträcka. Kan det verkligen stämma?
Imorgon ska jag göra ett nytt försök att ta mig till gymmet. Fortsättning följer.
Mer nördfakta om gps:en är att vänta i denna blogg...
Det blev som sagt en mils promenad idag. Det var rätt skönt att gå på kvällen när det slutat att regna, men det tar sån tid och jag vill så gärna få lite mer tid till roligare saker än att promenera. Av någon diffus anledning så tror jag långpromenader kan vara bra att köra också ibland. Jag vill minnas att jag hört att man förbränner mer fett på långpromenader än när man springer motsvarande sträcka. Kan det verkligen stämma?
Imorgon ska jag göra ett nytt försök att ta mig till gymmet. Fortsättning följer.
söndag 6 juli 2008
Dag 28 - vägning nr 5
Nuvarande Vikt: 81.5
Förändring från förra veckan: + 0.2 kg
Förändring totalt : -1.9 kg
Fyra veckor av fjorton har nu passerat. Återigen en vecka utan större förändring och en liten uppgång tillomed, även om vågens precision egentligen inte är att lita på vid så här små förändringar. Jag måste säga att jag är lite besviken att jag inte gjort någon större framgång än så här, åtminstone inte viktmässigt. Inte ens om jag mäter med måttband runt magen kan jag se någon tydlig förbättring. Det suger, och får mig att tappa lusten en aning ibland. Men mestadels sporrar det mig att ta i med nya tag.
Senaste veckan har trots allt varit rätt inaktiv och jag har "bara" sprungit två gånger och knappt tränat så mycket mer än så, någon halvlång promenad kanske, och möjligtvis lite styrketräning. Det har känts lite som en mellanvecka, en mindre svacka i träningslusten, plus att jag laddat mentalt inför loppet. I veckan har det glidit ner ett par mindre godisbitar och en glass och i helgen blev det både pizza, falafelrulle och kycklingspett i jordnötssås, chips och en chokladkaka inom loppet av två dagar, så egentligen är vågen kanske rätt snäll mot mig trots allt.
Under dessa fyra veckor har jag ändå gjort en hel del framsteg måste jag säga. Förutom nåt enstaka undantag, så har jag inte köpt chips eller pizza mitt i veckan sen jag började med det här projektet, och det är ett stort framsteg för mig, eftersom jag käkat det 1-2 ggr mitt i veckan + helg, i väldigt många års tid, tror jag. Jag vet inte säkert hur mycket jag ätit, eftersom det är sånt jag gärna förträngt. Jag har under den här tiden även gjort flera framgångar med löpningen och fått in bra rutin på det. Jag tycker mig också ha blivit piggare och fått lite mer energi. Så någon form av framsteg har jag ändå gjort, men jag hade hoppats att det skulle märkas mer på vikten. Men det kanske krävs en liten startsträcka innan det börjar hända nåt?
Hursomhelst så kommer jag denna vecka börja med att gå till gym och träna lite smått, och jag ska fortsätta försöka äta nyttigare och bättre. Jag tror på ett bättre resultat på vågen nästa vecka.
Knappast en medalj att skryta med, eftersom alla fick en, men den betyder nåt för mig ändå (även om den hänsynslöst kommer att förvaras nedslängd bland annat bråte i nån byrålåda med diverse saker):
Förändring från förra veckan: + 0.2 kg
Förändring totalt : -1.9 kg
Fyra veckor av fjorton har nu passerat. Återigen en vecka utan större förändring och en liten uppgång tillomed, även om vågens precision egentligen inte är att lita på vid så här små förändringar. Jag måste säga att jag är lite besviken att jag inte gjort någon större framgång än så här, åtminstone inte viktmässigt. Inte ens om jag mäter med måttband runt magen kan jag se någon tydlig förbättring. Det suger, och får mig att tappa lusten en aning ibland. Men mestadels sporrar det mig att ta i med nya tag.
Senaste veckan har trots allt varit rätt inaktiv och jag har "bara" sprungit två gånger och knappt tränat så mycket mer än så, någon halvlång promenad kanske, och möjligtvis lite styrketräning. Det har känts lite som en mellanvecka, en mindre svacka i träningslusten, plus att jag laddat mentalt inför loppet. I veckan har det glidit ner ett par mindre godisbitar och en glass och i helgen blev det både pizza, falafelrulle och kycklingspett i jordnötssås, chips och en chokladkaka inom loppet av två dagar, så egentligen är vågen kanske rätt snäll mot mig trots allt.
Under dessa fyra veckor har jag ändå gjort en hel del framsteg måste jag säga. Förutom nåt enstaka undantag, så har jag inte köpt chips eller pizza mitt i veckan sen jag började med det här projektet, och det är ett stort framsteg för mig, eftersom jag käkat det 1-2 ggr mitt i veckan + helg, i väldigt många års tid, tror jag. Jag vet inte säkert hur mycket jag ätit, eftersom det är sånt jag gärna förträngt. Jag har under den här tiden även gjort flera framgångar med löpningen och fått in bra rutin på det. Jag tycker mig också ha blivit piggare och fått lite mer energi. Så någon form av framsteg har jag ändå gjort, men jag hade hoppats att det skulle märkas mer på vikten. Men det kanske krävs en liten startsträcka innan det börjar hända nåt?
Hursomhelst så kommer jag denna vecka börja med att gå till gym och träna lite smått, och jag ska fortsätta försöka äta nyttigare och bättre. Jag tror på ett bättre resultat på vågen nästa vecka.
Knappast en medalj att skryta med, eftersom alla fick en, men den betyder nåt för mig ändå (även om den hänsynslöst kommer att förvaras nedslängd bland annat bråte i nån byrålåda med diverse saker):
lördag 5 juli 2008
Dag 27 - Engelbrektslöpet
I går kväll var det dags för mitt livs första lopp, engelbrektslöpet på 5 km. Solen gassade och det var stekande hett trots att klockan var sju på kvällen. Smart nog så sprang jag i långbyxor dessutom. Nåväl, i starten så placerade jag mig strategiskt ganska långt bak eftersom jag inte kämpade om de första platserna direkt och så hade jag tänkt starta lugnt för att senare öka på tempot. Men de planerna grusades redan första sekunderna i loppet då alla rusade iväg jättesnabbt och man själv drogs med i farten och kände att man inte kunde börja sacka efter redan så tidigt. Så jag öppnade med ett högt tempo och tyckte trots allt det funkade rätt bra, men när jag kommit 2 km så började det kännas tungt och jag insåg att jag aldrig skulle klara det tempot loppet ut. Lite motvilligt sackade jag ner lite grann, för att sedan sacka ner på lägsta växeln när det var ca 1,5 km kvar. Värmen i kombination med att jag tagit ut mig betydligt mer än vanligt gjorde det så olidligt att jag tänkte minst 50 ggr att "nu går jag en bit", men jag kämpade ändå på och sprang i ett lugnt tempo istället.
Med tanke på att jag tog det så lugnt på slutet och att jag blev omsprungen av flera så trodde jag inte ens att jag skulle komma under 27 minuter, men blev nästan chockad när jag efter att jag fått medalj och tagit en klunk vatten kollade på stegräknaren som ännu visade under 25 minuter.
Den slutgiltiga tiden blev 24:30, vilket jag har svårt att fatta själv nästan. Jag var nog rätt säker på att jag skulle komma under 27 minuter, och trodde att om jag skulle springa ett perfekt lopp så skulle jag slå personbästa på 26:35 (egentligen beräknat efter mitt personbästa på 6km), och jag trodde att min maxkapacitet nog skulle kunna få mig precis under 26 minuter. Så det blev alltså betydligt bättre än vad jag hoppats på att jag skulle klara av i absolut bästa fall. Alla mina tre mål som jag satte upp klarade jag med mer eller mindre råge. Min minuttid per km förbättrades radikalt från 5:19 min/km till 4:54 min/km, och den har jag förbättrat bara några enstaka sekunder åt gången tidigare. Det känns grymt bra alltså, och det blir en karamell som jag kan suga på ett bra tag.
Mackan slog mig stort som väntat och gjorde ett mycket bra lopp trots att han började bli förkyld och inte verkade helt nöjd själv.
Enda nackdelen med det här resultatet är väl att det kommer att bli svårt att överträffa det här på en lång tid tror jag, men det ger mig en hint om vad jag är kapabel till och vilka framgångar jag gjort senaste månaderna bara. Vilket betyder ännu mer motivation i ryggsäcken. Men framöver ska jag inte jaga tider eller pressa mig, utan köra på 6 km-sträckor och öka på farten i takt med att mitt ben känns stabilare. På tal om det så hade jag nog presterat ännu bättre om jag haft ett normalt fungerande ben, men eftersom det känns bättre och bättre så kommer det göra sitt också på resultaten framöver.
Bevis, svart på vitt, finns på resultatlistan:
http://www2.idrottonline.se/ImageVault/Images/id_63236/ImageVaultHandler.aspx
sök på "dekadent" så hittar man mig
Med tanke på att jag tog det så lugnt på slutet och att jag blev omsprungen av flera så trodde jag inte ens att jag skulle komma under 27 minuter, men blev nästan chockad när jag efter att jag fått medalj och tagit en klunk vatten kollade på stegräknaren som ännu visade under 25 minuter.
Den slutgiltiga tiden blev 24:30, vilket jag har svårt att fatta själv nästan. Jag var nog rätt säker på att jag skulle komma under 27 minuter, och trodde att om jag skulle springa ett perfekt lopp så skulle jag slå personbästa på 26:35 (egentligen beräknat efter mitt personbästa på 6km), och jag trodde att min maxkapacitet nog skulle kunna få mig precis under 26 minuter. Så det blev alltså betydligt bättre än vad jag hoppats på att jag skulle klara av i absolut bästa fall. Alla mina tre mål som jag satte upp klarade jag med mer eller mindre råge. Min minuttid per km förbättrades radikalt från 5:19 min/km till 4:54 min/km, och den har jag förbättrat bara några enstaka sekunder åt gången tidigare. Det känns grymt bra alltså, och det blir en karamell som jag kan suga på ett bra tag.
Mackan slog mig stort som väntat och gjorde ett mycket bra lopp trots att han började bli förkyld och inte verkade helt nöjd själv.
Enda nackdelen med det här resultatet är väl att det kommer att bli svårt att överträffa det här på en lång tid tror jag, men det ger mig en hint om vad jag är kapabel till och vilka framgångar jag gjort senaste månaderna bara. Vilket betyder ännu mer motivation i ryggsäcken. Men framöver ska jag inte jaga tider eller pressa mig, utan köra på 6 km-sträckor och öka på farten i takt med att mitt ben känns stabilare. På tal om det så hade jag nog presterat ännu bättre om jag haft ett normalt fungerande ben, men eftersom det känns bättre och bättre så kommer det göra sitt också på resultaten framöver.
Bevis, svart på vitt, finns på resultatlistan:
http://www2.idrottonline.se/ImageVault/Images/id_63236/ImageVaultHandler.aspx
sök på "dekadent" så hittar man mig
torsdag 3 juli 2008
Dag 25 - hur man misslyckas med nudlar
Senaste dagarna har varit rätt inaktiv och det är dels för att jag vill känna mig helt redo inför loppet imorron, och enligt de som vet, så ska man inte träna dagarna innan man springer. Jag har haft lite abstinens och framför allt har det känts fel att inte göra något fysiskt på flera dagar. Det är märkligt hur ens måttstock kan förändras; för ett par år sen så hade jag tyckt det varit en jättebedrift att springa två korta lopp på en vecka, men nu känns det nästan lite mesigt att bara ha sprungit i tisdags och så imorron, fast om jag springer lite på söndag också så känns det rätt okej ändå. Jag skulle ju kunna ha styrketränat lite, men det är ju så tråkigt.
Idag tänkte jag istället göra nåt vettigt genom att laga till nån bra mat, och tog ett recept från spring-annas blogg. En nudel-wok. På nåt mirakulöst sätt så lyckades jag att misslyckas även med att koka nudlar. Jag tänkte att jag skulle göra flera saker samtidigt, och glömde av nudlarna som kokade ca 10-15 min för länge. När jag skulle woka grönsakerna så tänkte jag köra lite "på en höft", vilket resulterade i att grönsakerna nästan badade i olivolja, det blev krossade tomater istället för passerade (dubbelt så mycket som det skulle vara dessutom) och när jag öppnade skafferiet fick jag syn på ett par burkar kokosmjölk som jag köpte nån gång bara för att de var så billiga. Jag kände mig lite vågad och tänkte att "kokosmjölk brukar man väl ha i wokade grejer?" och hällde i en burk tillsammans med grönsakerna och de krossade tomaterna. Det slutade med nån mystisk soppa tillsammans med sönderkokta grötiga nudlar. Mmmmm!
However, jag känner mig grymt laddad inför loppet imorron och känner mig så bra i benet som jag känna mig. Har dessvärre suttit i samma rum som en förkyld person nästan hela dan på jobbet idag. Men än så länge känner jag inte av nåt och det är snart bara 21 timmar kvar.
Idag tänkte jag istället göra nåt vettigt genom att laga till nån bra mat, och tog ett recept från spring-annas blogg. En nudel-wok. På nåt mirakulöst sätt så lyckades jag att misslyckas även med att koka nudlar. Jag tänkte att jag skulle göra flera saker samtidigt, och glömde av nudlarna som kokade ca 10-15 min för länge. När jag skulle woka grönsakerna så tänkte jag köra lite "på en höft", vilket resulterade i att grönsakerna nästan badade i olivolja, det blev krossade tomater istället för passerade (dubbelt så mycket som det skulle vara dessutom) och när jag öppnade skafferiet fick jag syn på ett par burkar kokosmjölk som jag köpte nån gång bara för att de var så billiga. Jag kände mig lite vågad och tänkte att "kokosmjölk brukar man väl ha i wokade grejer?" och hällde i en burk tillsammans med grönsakerna och de krossade tomaterna. Det slutade med nån mystisk soppa tillsammans med sönderkokta grötiga nudlar. Mmmmm!
However, jag känner mig grymt laddad inför loppet imorron och känner mig så bra i benet som jag känna mig. Har dessvärre suttit i samma rum som en förkyld person nästan hela dan på jobbet idag. Men än så länge känner jag inte av nåt och det är snart bara 21 timmar kvar.
onsdag 2 juli 2008
Dag 24 - motgångar de luxe
Idag hade jag tänkt ta mig till gymmet, men jag kom på en del nya bortförklaringar för att skjuta upp det ytterligare. För det första jobbade jag ovanligt länge och var/är extra trött. Och så vill jag inte riskera att skada mig så här precis innan ett lopp. Ingen större risk kanske, men men. I ett desperat försök att få en extra bra anledning till att inte gymma, så frågade jag M. om det är dumt att träna på gym dagarna innan man springer, men det tyckte han tyvärr inte, hehe. Men jag vill ändå inte ta nån risk. Och så har jag en hel del annat jag borde fixa med hemma. Nåväl, jag gör ett nytt försök på söndag.. eller måndag. Men det kommer att bli av, jag lovar.
Jag måste erkänna att jag har skjutit upp gymmandet en hel del gånger nu. Grejen är det kändes precis lika motigt innan jag började jogga. Det tog nog några månader från det att jag bestämde mig för att jogga, tills dess att jag gjorde det första gången. När jag väl började så gick det lång tid mellan passen och det krävdes oftast flera dagars mental förberedelse, efter en tid så krävdes det bara några timmars våndande för att ta på mig träningskläderna och komma ut, ibland tog jag bara på mig träningskläderna för att nån timma senare ta av mig dem igen. Dessutom tränade jag bara när det var mörkt ute och på folktomma platser. Idag, ca 2 år senare så ser jag istället fram emot nästa joggingpass. Jag är helt övertygad om att samma grej kommer att hända med gym-träningen, men det känns lite tungt att gå igenom den här processen igen, det vore så mycket enklare att bara skita i det. Men det kommer inte att hända.
För det första känner jag mig lika felplacerad på att gym, som jag gjorde när jag gav mig ut och joggade första gångerna. För det andra kan jag inte se något som helst nöje med att gå till ett gym. För det tredje är det ytterligare uppoffring av tid som jag egentligen hellre skulle göra nåt annat med. Men jag tror ändå min hälsa behöver regelbunden styrketräning. Kroppen är ju inte gjord för att sitta och jobba vid en dator en massa timmar om dygnet. Och det vore inte fel att bli av med lite mage och få en mer välbalanserad kroppsform. Med all säkerhet så ger säkert gymmande samma endorfinkick som löpning kan ge.
En del har nog betydligt lättare att komma igång med träning, men till alla de som har svårt att komma igång, så kan jag bara ge tipset att ha tålamod och var envis. Ge inte upp. Det blir lite lättare för varje gång man försöker och till sist går det av sig själv.
Hursomhelst är det som gäller just nu loppet på fredag kväll. 5 km i Norberg. Jag har satt upp tre mål, och hoppas klara åtminstone ett av dem, helst alla tre.
Mål 1: Att inte hamna bland den sämsta tredjedelen i Herr-klassen
Mål 2: Komma under 27 minuter
Mål 3: Slå personligt rekord i minuttid per kilometer, nu har jag 5:19 min/km. Det innebär att jag måste få en tid bättre än 26.35
Jag håller även tummarna för M att han inte insjuknar nu trots att han är omgiven av sjuklingar.
Imorron ska jag hämta ut pulsklockan!
Jag måste erkänna att jag har skjutit upp gymmandet en hel del gånger nu. Grejen är det kändes precis lika motigt innan jag började jogga. Det tog nog några månader från det att jag bestämde mig för att jogga, tills dess att jag gjorde det första gången. När jag väl började så gick det lång tid mellan passen och det krävdes oftast flera dagars mental förberedelse, efter en tid så krävdes det bara några timmars våndande för att ta på mig träningskläderna och komma ut, ibland tog jag bara på mig träningskläderna för att nån timma senare ta av mig dem igen. Dessutom tränade jag bara när det var mörkt ute och på folktomma platser. Idag, ca 2 år senare så ser jag istället fram emot nästa joggingpass. Jag är helt övertygad om att samma grej kommer att hända med gym-träningen, men det känns lite tungt att gå igenom den här processen igen, det vore så mycket enklare att bara skita i det. Men det kommer inte att hända.
För det första känner jag mig lika felplacerad på att gym, som jag gjorde när jag gav mig ut och joggade första gångerna. För det andra kan jag inte se något som helst nöje med att gå till ett gym. För det tredje är det ytterligare uppoffring av tid som jag egentligen hellre skulle göra nåt annat med. Men jag tror ändå min hälsa behöver regelbunden styrketräning. Kroppen är ju inte gjord för att sitta och jobba vid en dator en massa timmar om dygnet. Och det vore inte fel att bli av med lite mage och få en mer välbalanserad kroppsform. Med all säkerhet så ger säkert gymmande samma endorfinkick som löpning kan ge.
En del har nog betydligt lättare att komma igång med träning, men till alla de som har svårt att komma igång, så kan jag bara ge tipset att ha tålamod och var envis. Ge inte upp. Det blir lite lättare för varje gång man försöker och till sist går det av sig själv.
Hursomhelst är det som gäller just nu loppet på fredag kväll. 5 km i Norberg. Jag har satt upp tre mål, och hoppas klara åtminstone ett av dem, helst alla tre.
Mål 1: Att inte hamna bland den sämsta tredjedelen i Herr-klassen
Mål 2: Komma under 27 minuter
Mål 3: Slå personligt rekord i minuttid per kilometer, nu har jag 5:19 min/km. Det innebär att jag måste få en tid bättre än 26.35
Jag håller även tummarna för M att han inte insjuknar nu trots att han är omgiven av sjuklingar.
Imorron ska jag hämta ut pulsklockan!
tisdag 1 juli 2008
Dag 23 - och dag 22
Dag 22 föll bort i ett töcken av trötthet, som till sist urartade i en kebabpizza special som jag tryckte i mig nästan hela av. Det kändes inte alls bra och var inte ens speciellt gott (eller jo, lite gott var det nog), vilket iofs var en skön känsla att känna så, för det gör det nog lättare att avstå det i framtiden. Hursomhelst var det första pizzan på ett par veckor tror jag och det är rätt duktigt för att vara mig, för det brukade bli ca två pizzor i veckan tidigare, men jag tror att det är slöseri med både pengar och hälsa.
Igår kollade jag på vetenskapens värld, som handlade om personer på olika platser i världen som lever extremt länge (och kort). Det var klart intressant och födan verkar ha stor betydelse. Jag blev extra motiverad då av att byta kostvanor, men samtidigt tycker jag det är jävligt trist att laga mat. Och det ÄR svårt att börja med nya vanor. Jag tror dessutom det är olika svårt för olika personer att börja med nya vanor eller lägga sig av med ovanor, själv är jag ingen vane-människa överhuvudtaget och känner mig låst och uttråkad av fasta rutiner. Men jag har lyckats sluta röka, sluta dricka coca-cola, nästan slutat äta kött och lyckats börja jogga de senaste 5-6 åren, så i sinom tid så borde jag nog lyckas även med att laga nyttigare mat. Efter att ha sett det där programmet och att ha pratat med AK, så tror jag starkt på japansk mat. De nämnde också något som jag tror de kallade kalori-restriktion, vilket innebar att man bara äter sig 80% mätt. Det stämmer också överrens med vad jag läste i nån bok om yoga, dvs att man inte ska äta sig helt mätt och börja äta innan man blir hungrig. Jag läste även en artikel om en forskningsrapport för ett par år sen där det stog att man lever längre om man äter relativt lite mat, eftersom det minskar mängden fria radikaler i kroppen.
Nåväl, idag ska jag nog köra 5-6 km, sen blir det vila fram till fredag då jag springar Engelbrektslöpet med M. Trodde aldrig jag skulle se fram emot att springa ett lopp, men det gör jag. Det ska bli kul.
Nu är det 1:a juli, vilket innebär att det är dags att köpa gymkort, men eftersom jag ska springa idag, så får det bli imorron.
Igår kollade jag på vetenskapens värld, som handlade om personer på olika platser i världen som lever extremt länge (och kort). Det var klart intressant och födan verkar ha stor betydelse. Jag blev extra motiverad då av att byta kostvanor, men samtidigt tycker jag det är jävligt trist att laga mat. Och det ÄR svårt att börja med nya vanor. Jag tror dessutom det är olika svårt för olika personer att börja med nya vanor eller lägga sig av med ovanor, själv är jag ingen vane-människa överhuvudtaget och känner mig låst och uttråkad av fasta rutiner. Men jag har lyckats sluta röka, sluta dricka coca-cola, nästan slutat äta kött och lyckats börja jogga de senaste 5-6 åren, så i sinom tid så borde jag nog lyckas även med att laga nyttigare mat. Efter att ha sett det där programmet och att ha pratat med AK, så tror jag starkt på japansk mat. De nämnde också något som jag tror de kallade kalori-restriktion, vilket innebar att man bara äter sig 80% mätt. Det stämmer också överrens med vad jag läste i nån bok om yoga, dvs att man inte ska äta sig helt mätt och börja äta innan man blir hungrig. Jag läste även en artikel om en forskningsrapport för ett par år sen där det stog att man lever längre om man äter relativt lite mat, eftersom det minskar mängden fria radikaler i kroppen.
Nåväl, idag ska jag nog köra 5-6 km, sen blir det vila fram till fredag då jag springar Engelbrektslöpet med M. Trodde aldrig jag skulle se fram emot att springa ett lopp, men det gör jag. Det ska bli kul.
Nu är det 1:a juli, vilket innebär att det är dags att köpa gymkort, men eftersom jag ska springa idag, så får det bli imorron.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
