lördag 30 augusti 2008
Dag 82 - dåligt med uppdateringar
Har haft mycket att göra senaste tiden och inte hunnit med bloggen, men har dock fortsatt med mina ambitinoer. Har försökt styra upp lite saker också, så stora förändringar är att vänta, förhoppningsvis. Åker nu bort 5 dagar och är åter hemma på tors. Ingen uppdatering innan dess.
söndag 24 augusti 2008
Dagg 77 - vägning nr 12
Nuvarande Vikt: 80.4
Förändring från förra veckan: + 0.5 kg
Förändring totalt : -3.0 kg
#¤%&! Motgång och uppgång för andra veckan i rad. Verkligen illa. Jag vet inte exakt varför, men har mina teorier. Ska inte ta dem just nu, för jag är trött och tänkte försöka mig på uppåt 8 timmars sömn för en gångs skull. Men under helgen har jag läst en hel del Maffetone och förstår att jag tränat helt fel fram till jag började köra lågpulsträningen, men inte ens helt rätt då heller.
Ironiskt nog så kommer jag nog ha läst klart boken och lärt mig hur man ska träna, lagom till det här projektet är över. Men kanske blir det ett annat projekt då. Men jag ska ta lärdom av det jag läst plus de tips jag fått av er kära bloggläsare, de veckor som är kvar.
Ska som sagt inte skriva nåt långt inlägg nu, men analyser kommer imorgon och då börjar även en lite annorlunda träningsvecka och så ska jag bokföra vad jag äter, bara för att kunna se om kosten verkligen är nåt problem. Ska även testa på att köra en pulshöjande aktivitet en gång i timmen för att hålla uppe ämnesomsättningen/förbränningen. Men framförallt en annan form av träning. Värt att notera är dock att under de två veckor jag gått upp så har jag kört nästan bara anaerobisk träning och nästan ingen aerobisk, och det stämmer med Maffetones teorier. Förvisso har kostvanorna inte varit de bästa heller. Mer om det senare, nu sömn!
Förändring från förra veckan: + 0.5 kg
Förändring totalt : -3.0 kg
#¤%&! Motgång och uppgång för andra veckan i rad. Verkligen illa. Jag vet inte exakt varför, men har mina teorier. Ska inte ta dem just nu, för jag är trött och tänkte försöka mig på uppåt 8 timmars sömn för en gångs skull. Men under helgen har jag läst en hel del Maffetone och förstår att jag tränat helt fel fram till jag började köra lågpulsträningen, men inte ens helt rätt då heller.
Ironiskt nog så kommer jag nog ha läst klart boken och lärt mig hur man ska träna, lagom till det här projektet är över. Men kanske blir det ett annat projekt då. Men jag ska ta lärdom av det jag läst plus de tips jag fått av er kära bloggläsare, de veckor som är kvar.
Ska som sagt inte skriva nåt långt inlägg nu, men analyser kommer imorgon och då börjar även en lite annorlunda träningsvecka och så ska jag bokföra vad jag äter, bara för att kunna se om kosten verkligen är nåt problem. Ska även testa på att köra en pulshöjande aktivitet en gång i timmen för att hålla uppe ämnesomsättningen/förbränningen. Men framförallt en annan form av träning. Värt att notera är dock att under de två veckor jag gått upp så har jag kört nästan bara anaerobisk träning och nästan ingen aerobisk, och det stämmer med Maffetones teorier. Förvisso har kostvanorna inte varit de bästa heller. Mer om det senare, nu sömn!
torsdag 21 augusti 2008
Dag 74 - blodomloppet
Har klarat av blodomloppet nu och det var kul och mycket trevligt att springa tillsammans med hela 5 goda och nära vänner. Vi sprang iofs inte tillsammans direkt, utan peptalkade lite och avslutade med en picnic på idrottsplatsens fotbollsplan där loppet avslutades.
Starten gick rätt långsamt och var rätt seg pga enorma mängder folk som startade samtidigt, minst 1000 pers tror jag faktiskt. ca 3000 var anmälda till loppet iaf och en del av dem startade tidigare (10 km). Fick springa första kilometern till stor del på gräsmattor för att kämpa sig förbi de enorma massorna folk som gick rätt långsamt framåt. Så första kilometern gick lite långsamt.
Trots det så slog jag personligt rekord! Det var lite tack vare min pulsklocka med GPS och tidtagare. Mot slutet kunde jag avgöra rätt bra hur långt det var kvar och vilket tempo jag borde hålla för att klara att putsa mitt rekord. Tidigare i loppet kunde jag även stämma av vilken takt jag behövde hålla, för att ha chans att ta mitt rekord. Jag tycker faktiskt det känns lite fuskigt och det var i sista sekund som jag bestämde mig för att ta med den till loppet.
Tiden blev 24:23, vilket är en putsning av mitt rekord med 7 sekunder. Inte mycket alltså, men med tanke på att jag väntade mig att det tidigare rekordet skulle vara extremt svårslaget så är jag mycket mycket nöjd. Min nya personbästa minuttid per kilometer blir då en sekund bättre: 4 min 53 sek. Bland herrarnas 5 km så kom jag på plats 109 av 493, vilket känns bra, med tanke på att jag bara joggat i två år, och regelbundet bara det senaste året. Ser mycket fram emot nästa sommar och siktar på att komma under 23 minuter då. En aning retsamt att jag inte sprang om 9 personer till så att jag hamnade bland de hundra första ;-). Samtidigt ska man komma ihåg att det här är ett lopp med extra mycket amatörer kanske, så placeringen låter nog bättre än vad den är, eller skulle ha varit i ett annat lopp. I Engelbrektslöpet så kom jag på plats 25 av 46 eller nåt i den stilen, trots att jag sprang på nästan samma tid.
M och M slog mig och de och de andra jobbade mycket bra tycker jag. Egentligen är det lite missvissande att jämföra sin prestation genom att jämföra tiden med andra, det mest rättvisa vore egentligen att mäta vem som har högst genomsnittspuls, för den har med all säkerhet gjort största prestation i förhållande till sina förutsättningar. Fast samtidigt handlar ju sport om att träna och bli bäst, så det är ju såklart intressant med tider, men man ska inte hänga upp sig för mycket på andras tider, då finns nog risken att man tappar lusten.
Nu blir det inget mer lopp förrän nästa vår och sommar, men till dess blir det nog en del lågpulsträning varvat med lite mer tempopass och gym.
Starten gick rätt långsamt och var rätt seg pga enorma mängder folk som startade samtidigt, minst 1000 pers tror jag faktiskt. ca 3000 var anmälda till loppet iaf och en del av dem startade tidigare (10 km). Fick springa första kilometern till stor del på gräsmattor för att kämpa sig förbi de enorma massorna folk som gick rätt långsamt framåt. Så första kilometern gick lite långsamt.
Trots det så slog jag personligt rekord! Det var lite tack vare min pulsklocka med GPS och tidtagare. Mot slutet kunde jag avgöra rätt bra hur långt det var kvar och vilket tempo jag borde hålla för att klara att putsa mitt rekord. Tidigare i loppet kunde jag även stämma av vilken takt jag behövde hålla, för att ha chans att ta mitt rekord. Jag tycker faktiskt det känns lite fuskigt och det var i sista sekund som jag bestämde mig för att ta med den till loppet.
Tiden blev 24:23, vilket är en putsning av mitt rekord med 7 sekunder. Inte mycket alltså, men med tanke på att jag väntade mig att det tidigare rekordet skulle vara extremt svårslaget så är jag mycket mycket nöjd. Min nya personbästa minuttid per kilometer blir då en sekund bättre: 4 min 53 sek. Bland herrarnas 5 km så kom jag på plats 109 av 493, vilket känns bra, med tanke på att jag bara joggat i två år, och regelbundet bara det senaste året. Ser mycket fram emot nästa sommar och siktar på att komma under 23 minuter då. En aning retsamt att jag inte sprang om 9 personer till så att jag hamnade bland de hundra första ;-). Samtidigt ska man komma ihåg att det här är ett lopp med extra mycket amatörer kanske, så placeringen låter nog bättre än vad den är, eller skulle ha varit i ett annat lopp. I Engelbrektslöpet så kom jag på plats 25 av 46 eller nåt i den stilen, trots att jag sprang på nästan samma tid.
M och M slog mig och de och de andra jobbade mycket bra tycker jag. Egentligen är det lite missvissande att jämföra sin prestation genom att jämföra tiden med andra, det mest rättvisa vore egentligen att mäta vem som har högst genomsnittspuls, för den har med all säkerhet gjort största prestation i förhållande till sina förutsättningar. Fast samtidigt handlar ju sport om att träna och bli bäst, så det är ju såklart intressant med tider, men man ska inte hänga upp sig för mycket på andras tider, då finns nog risken att man tappar lusten.
Nu blir det inget mer lopp förrän nästa vår och sommar, men till dess blir det nog en del lågpulsträning varvat med lite mer tempopass och gym.
onsdag 20 augusti 2008
Dag 73 - dagen innan
Imorgon är det dags för blodomloppet 5 km. Det kommer att bli skoj. Kände mig inte alls laddad för nån vecka sen, men i måndags sprang jag och M. en tur på ca 8.5 km i ganska snabbt tempo och även om det var lite slitsamt så gick det bra och jag kände knappt av nånting i mitt knä, förutom de sista metrarna. Så det känns grymt. Om jag känner mig i bra dagsform i morgon så ger jag järnet och satsar på att komma under 24:30, men högre mål än så vågar jag inte sätta. Det var inte så längesen jag fick den tiden och den var ju ca 2 minuter bättre än väntat och det kändes som en absolut maxprestation då, så jag vet inte om jag är kapabel till att slå det nu, det blir nog väldigt svårt isåfall. Fast å andra sidan tycker jag att jag fått bättre uthållighet och det har gått hyffsat bra, så man ska aldrig säga aldrig. Om jag inte känner mig helt i form så tar jag det nog lugnare.
Idag kommer Mackan och vi kanske ska ta och reka banan lite då, om han har lust.
Idag kommer Mackan och vi kanske ska ta och reka banan lite då, om han har lust.
söndag 17 augusti 2008
Dag 70 - vägning nr 11
Nuvarande Vikt: 79.9
Förändring från förra veckan: + 0.4 kg
Förändring totalt : -3.5 kg
Fan också. Det blev en uppgång igen, trots att jag haft semester och allt, eller kanske på grund av att jag har haft semester. 10 veckor av 14 har gått och jag är bara halvvägs. Klarar jag av att spurta de sista veckorna?
Jag är iofs inte alls förvånad, jag har inte varit så duktig under semestern, varken med motion eller andra grejer. Jag kan dels skylla på ett knä som inte känns bra och som gör att jag känner att jag vill vila extra mycket. Men framförallt beror det på att jag tagit tag i en del riktigt jobbiga grejer på semestern. Jag vet att det är fel tid att göra det då, men jag har inte riktigt haft tid eller energi tidigare. De senaste veckorna har varit bland de tyngsta på flera år tillomed, även om de innehållit en hel del trevligheter också, som sig bör på en semester. Men de jobbiga sakerna är såna som bara måste gås igenom för att det ska bli bättre sen, så jag börjar se ljuset i tunneln, även om kommande vecka kanske kan bli jobbig också. Det handlar om privata saker som inte kan nämnas här.
However. Ljuset i slutet av tunneln består av flera olika ljuskällor:
1. Om några veckor börjar jag ett nytt liv då jag pluggar 50% (distans) och jobbar 50%
2. Jag kommer återigen få bättre månadsinkomst, pga att jag går upp till 100% och får lön för heltid.
3. Blodomloppet på torsdag, tillsammans med goda vänner
Imorgon blir sista joggen innan blodomloppet, och det ser jag fram emot. Har dock ännu inte bestämt mig om jag ska ge järnet eller trivseljogga med de andra kompisarna. Vill helst ge järnet, men man kanske borde vara lite social också.
Men på måndag blir det nya tag, med träning, rutiner och annat.
Förändring från förra veckan: + 0.4 kg
Förändring totalt : -3.5 kg
Fan också. Det blev en uppgång igen, trots att jag haft semester och allt, eller kanske på grund av att jag har haft semester. 10 veckor av 14 har gått och jag är bara halvvägs. Klarar jag av att spurta de sista veckorna?
Jag är iofs inte alls förvånad, jag har inte varit så duktig under semestern, varken med motion eller andra grejer. Jag kan dels skylla på ett knä som inte känns bra och som gör att jag känner att jag vill vila extra mycket. Men framförallt beror det på att jag tagit tag i en del riktigt jobbiga grejer på semestern. Jag vet att det är fel tid att göra det då, men jag har inte riktigt haft tid eller energi tidigare. De senaste veckorna har varit bland de tyngsta på flera år tillomed, även om de innehållit en hel del trevligheter också, som sig bör på en semester. Men de jobbiga sakerna är såna som bara måste gås igenom för att det ska bli bättre sen, så jag börjar se ljuset i tunneln, även om kommande vecka kanske kan bli jobbig också. Det handlar om privata saker som inte kan nämnas här.
However. Ljuset i slutet av tunneln består av flera olika ljuskällor:
1. Om några veckor börjar jag ett nytt liv då jag pluggar 50% (distans) och jobbar 50%
2. Jag kommer återigen få bättre månadsinkomst, pga att jag går upp till 100% och får lön för heltid.
3. Blodomloppet på torsdag, tillsammans med goda vänner
Imorgon blir sista joggen innan blodomloppet, och det ser jag fram emot. Har dock ännu inte bestämt mig om jag ska ge järnet eller trivseljogga med de andra kompisarna. Vill helst ge järnet, men man kanske borde vara lite social också.
Men på måndag blir det nya tag, med träning, rutiner och annat.
onsdag 13 augusti 2008
Dag 66 - cykeltur
För ovanlighetens skull tog jag en cykeltur på en timma idag. Jag har bara en gammal cykel och är inte så mycket för långdistanscykling, men jag ville göra nån aktivitet som var lite mer ansträngande än promenad, men mindre ansträngande än jogging och då passade cykling bra. Det var helt ok, men tror inte jag kommer göra om det speciellt ofta.
Efter några timmar fick jag lust att ta en lång joggingtur också, eller testa att springa mitt snabbaste på 5 km, för snart närmar sig ju blodomloppet. Men jag känner mig inte helt ok i knät än och jag påminde mig om de visa och kloka kommentarskorna i förra inlägget, och tog det istället lugnt och nöjde mig med cykelturen som inte var fy skam den.
Trots semester har det hänt en del jobbiga saker som slukat energi, och på det har jag "tröstat" mig med chips, godis och diverse andra onyttigheter. Så jag är inte så optimistisk inför nästa vägning, men på måndag tänkte jag börja köra hårdare och striktare tag igen. Men fram till dess kommer jag vara något i obalans.
Efter några timmar fick jag lust att ta en lång joggingtur också, eller testa att springa mitt snabbaste på 5 km, för snart närmar sig ju blodomloppet. Men jag känner mig inte helt ok i knät än och jag påminde mig om de visa och kloka kommentarskorna i förra inlägget, och tog det istället lugnt och nöjde mig med cykelturen som inte var fy skam den.
Trots semester har det hänt en del jobbiga saker som slukat energi, och på det har jag "tröstat" mig med chips, godis och diverse andra onyttigheter. Så jag är inte så optimistisk inför nästa vägning, men på måndag tänkte jag börja köra hårdare och striktare tag igen. Men fram till dess kommer jag vara något i obalans.
tisdag 12 augusti 2008
Dag 65 - reflektioner
Råkade idag hitta den här artikeln när jag googlade lite.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1554873.svd
Den handlar om att joggare lever längre och bättre enligt nån stor studie. Inga häpnadsväckande nyheter direkt, men intressant ändå.
För övrigt slog det mig nyligen att jag har bättre kondition än när jag var 20 år. Kanske därför jag fick visa leg på systemet idag, hehe. Å andra sidan hade jag väl ingen toppkondition då, men hade ju iaf haft skolgympa i flera år, plus en del träning i lumpen.
Nu har jag haft två vilodagar i rad och jag får nästan dåligt samvete för det. Det är lite absurt egentligen, för två vilodagar är ju egentligen ingenting! Särskilt inte om man har ont i knä som skäl! Jag har fått en hel del tankeställare när jag läst Maffetone-boken (Träna för livet), och inser att jag pressar mig för mycket. Jag har inbillat mig att det är bra att pressa sig så mycket som möjligt. Och det är väl också bra när man har svårt att komma ut överhuvudtaget, men när man väl fått in rutin så ska man ju släppa på pressen, men det är nog det jag inte gör. Dessvärre är det nog en typisk egenskap för folk som bränner ut sig. Man vet inte när det är dags att bromsa och ta det lugnt, och förstår inte att vila och återhämtning är väldigt viktigt. Man är nog också väldigt dålig på att lyssna på kroppens signaler, åtminstone är jag det. Men jag inser mer och mer nu hur man ska träna för att inte stressa sig själv. För det är faktiskt fullt möjligt att bli utbränd eller må dåligt genom att träna för hårt. Bra kondition är inte detsamma som bra hälsa. Det tål att upprepas.
Jag har även läst lite om MAF-test, och det verkar trots allt rätt vettigt att göra. Jag ska berätta mer om det senare. Har även kommit fram till att jag nog ska sänka min max-arbetspuls ytterligare 5 steg, så att jag hamnar på 143. Det ska man göra för att korrigera att man inte tränat regelbundet under en lång tid och lite andra orsaker. Hur man räknar ut det där kanske jag också återkommer till.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1554873.svd
Den handlar om att joggare lever längre och bättre enligt nån stor studie. Inga häpnadsväckande nyheter direkt, men intressant ändå.
För övrigt slog det mig nyligen att jag har bättre kondition än när jag var 20 år. Kanske därför jag fick visa leg på systemet idag, hehe. Å andra sidan hade jag väl ingen toppkondition då, men hade ju iaf haft skolgympa i flera år, plus en del träning i lumpen.
Nu har jag haft två vilodagar i rad och jag får nästan dåligt samvete för det. Det är lite absurt egentligen, för två vilodagar är ju egentligen ingenting! Särskilt inte om man har ont i knä som skäl! Jag har fått en hel del tankeställare när jag läst Maffetone-boken (Träna för livet), och inser att jag pressar mig för mycket. Jag har inbillat mig att det är bra att pressa sig så mycket som möjligt. Och det är väl också bra när man har svårt att komma ut överhuvudtaget, men när man väl fått in rutin så ska man ju släppa på pressen, men det är nog det jag inte gör. Dessvärre är det nog en typisk egenskap för folk som bränner ut sig. Man vet inte när det är dags att bromsa och ta det lugnt, och förstår inte att vila och återhämtning är väldigt viktigt. Man är nog också väldigt dålig på att lyssna på kroppens signaler, åtminstone är jag det. Men jag inser mer och mer nu hur man ska träna för att inte stressa sig själv. För det är faktiskt fullt möjligt att bli utbränd eller må dåligt genom att träna för hårt. Bra kondition är inte detsamma som bra hälsa. Det tål att upprepas.
Jag har även läst lite om MAF-test, och det verkar trots allt rätt vettigt att göra. Jag ska berätta mer om det senare. Har även kommit fram till att jag nog ska sänka min max-arbetspuls ytterligare 5 steg, så att jag hamnar på 143. Det ska man göra för att korrigera att man inte tränat regelbundet under en lång tid och lite andra orsaker. Hur man räknar ut det där kanske jag också återkommer till.
måndag 11 augusti 2008
Dag 63 - vägning nr 10
Nuvarande Vikt: 79.5
Förändring från förra veckan: - 0.2 kg
Förändring totalt : -3.9 kg
Hrrm. Självsäkert trodde jag förra veckan att jag nog kunde ha nått under 79-strecket vid det här laget, men tji fick jag. Men det är trots allt en nedgång och det är bättre än en uppgång. Men jag börjar nu tvivla mer på att jag uppnår mitt mål inom 14 veckor. 63 dagar av 98 har passerat och det är inte så väldigt många veckor kvar. Så här ser min viktgraf ut just nu:
På tal om vikt. Som flera visa vänner och bekanta redan talat om för mig så är inte vikten alltid det intressantaste, utan midjemåttet kan t.ex. säga ännu mer om resultatet. Även Maffetone påpekar det och menar också att man inte ska mäta sig oftare än en gång i månaden för resultaten visar sig sällan snabbare än så. I min dårskap har jag både vägt och mätt mig dagligen, men jag ska nu försöka att bara göra det en gång i veckan, och måttbandet kanske ännu mer sällan. Hursomhelst så har jag med all säkerhet minskat 1-2 cm i midjemått (bukmått), men har fortfarande en ansenlig putmage som brutalt och hämningslöst ska utplånas från denna planets yta!
Maffetonemetoden säger man ska börja med att enbart köra aerobisk träning under en grundperiod på 3-5 månader, först därefter kan man lägga in anaerobisk träning. Risken är annars att den anaerobiska träning man lägger in kan motverka resultatet av den aerobiska träningen. Jag tror inte jag kommer att lyckas fixa att bara träna aerobisk träning, så jag tänker köra på som vanligt ändå och se hur det går. Men med ett så kallat MAF-test ska man kunna mäta resultaten av den aerobiska träningen, så jag ska nog framöver börjar göra sådana trots allt, mer om det i senare inlägg.
Hursomhelst, en liten analys av den relativt lilla viktnedgången kan vara på sin plats. Under denna vecka har jag sprungit totalt 42 km(!), vilket är enormt mycket för att vara mig. Men tre av de milen är i lågpuls-tempo och det är faktiskt knappt mer ansträngande än att gå raskt. Dessutom tar det betydligt kortare tid än att gå lika långt, så det är ju även en mindre uppoffring än att gå. Så det är lättare än vad man tror att komma upp i såna sträckor under en vecka.
Men fyra mils jogging borde ju ha gjort mer på vikten? Jag har förvisso slarvat rätt mycket med mat och dygnsrytm och annat under den vecka jag haft semester. Så det är nog en förklaring. Jag har inte heller gymmat på nästan två veckor. Imorgon ska jag dock ta mig dit. Men jag hade nog trott på en större viktnedgång hursomhelst och kanske har kostvanorna större betydelse än jag tror. Jag ska tänka mig för mer denna kommande vecka och försöka leva lite sundare, trots semester och dekadens. Vi får se hur det går.
Jag blir trots allt mer och mer frälst på Maffetonemetoden och kommer fortsätta att tjata om den. Det finns väldigt många argument att använda den, men ett enda argument räcker tycker jag, nämligen detta:
Aerobiska muskelfibrer är det område i kroppen där en stor del av kroppens antioxidanta aktivitet sker. Anaerobiska muskelfibrer saknar denna aktivitet och därför leder anaerobisk träning till ökat antal fria radikaler, vilka är de som påskyndar åldrandet och ökar risken för cancer och andra allvarliga sjukdomar.
Som Maffetone också säger, att ha god kondition är inte detsamma som att ha god hälsa!
Det finns dessutom en mängd andra hälsofördelar med Maffetonemetoden, så jag kan varmt rekommendera den och kommer fortsätta att predika om den ;)
Förändring från förra veckan: - 0.2 kg
Förändring totalt : -3.9 kg
Hrrm. Självsäkert trodde jag förra veckan att jag nog kunde ha nått under 79-strecket vid det här laget, men tji fick jag. Men det är trots allt en nedgång och det är bättre än en uppgång. Men jag börjar nu tvivla mer på att jag uppnår mitt mål inom 14 veckor. 63 dagar av 98 har passerat och det är inte så väldigt många veckor kvar. Så här ser min viktgraf ut just nu:
På tal om vikt. Som flera visa vänner och bekanta redan talat om för mig så är inte vikten alltid det intressantaste, utan midjemåttet kan t.ex. säga ännu mer om resultatet. Även Maffetone påpekar det och menar också att man inte ska mäta sig oftare än en gång i månaden för resultaten visar sig sällan snabbare än så. I min dårskap har jag både vägt och mätt mig dagligen, men jag ska nu försöka att bara göra det en gång i veckan, och måttbandet kanske ännu mer sällan. Hursomhelst så har jag med all säkerhet minskat 1-2 cm i midjemått (bukmått), men har fortfarande en ansenlig putmage som brutalt och hämningslöst ska utplånas från denna planets yta!
Maffetonemetoden säger man ska börja med att enbart köra aerobisk träning under en grundperiod på 3-5 månader, först därefter kan man lägga in anaerobisk träning. Risken är annars att den anaerobiska träning man lägger in kan motverka resultatet av den aerobiska träningen. Jag tror inte jag kommer att lyckas fixa att bara träna aerobisk träning, så jag tänker köra på som vanligt ändå och se hur det går. Men med ett så kallat MAF-test ska man kunna mäta resultaten av den aerobiska träningen, så jag ska nog framöver börjar göra sådana trots allt, mer om det i senare inlägg.
Hursomhelst, en liten analys av den relativt lilla viktnedgången kan vara på sin plats. Under denna vecka har jag sprungit totalt 42 km(!), vilket är enormt mycket för att vara mig. Men tre av de milen är i lågpuls-tempo och det är faktiskt knappt mer ansträngande än att gå raskt. Dessutom tar det betydligt kortare tid än att gå lika långt, så det är ju även en mindre uppoffring än att gå. Så det är lättare än vad man tror att komma upp i såna sträckor under en vecka.
Men fyra mils jogging borde ju ha gjort mer på vikten? Jag har förvisso slarvat rätt mycket med mat och dygnsrytm och annat under den vecka jag haft semester. Så det är nog en förklaring. Jag har inte heller gymmat på nästan två veckor. Imorgon ska jag dock ta mig dit. Men jag hade nog trott på en större viktnedgång hursomhelst och kanske har kostvanorna större betydelse än jag tror. Jag ska tänka mig för mer denna kommande vecka och försöka leva lite sundare, trots semester och dekadens. Vi får se hur det går.
Jag blir trots allt mer och mer frälst på Maffetonemetoden och kommer fortsätta att tjata om den. Det finns väldigt många argument att använda den, men ett enda argument räcker tycker jag, nämligen detta:
Aerobiska muskelfibrer är det område i kroppen där en stor del av kroppens antioxidanta aktivitet sker. Anaerobiska muskelfibrer saknar denna aktivitet och därför leder anaerobisk träning till ökat antal fria radikaler, vilka är de som påskyndar åldrandet och ökar risken för cancer och andra allvarliga sjukdomar.
Som Maffetone också säger, att ha god kondition är inte detsamma som att ha god hälsa!
Det finns dessutom en mängd andra hälsofördelar med Maffetonemetoden, så jag kan varmt rekommendera den och kommer fortsätta att predika om den ;)
fredag 8 augusti 2008
Dag 61 - distansrekord
Idag är det en vilodag, med ett stelt ben och lite ömmande knä. Igår däremot så stack jag, G och M ut på en lång joggingtur i ett för mig högt tempo på en så lång distans. Eftersom GPS:en inte hoppade igång förrän nån gång efter 10 min så vet jag inte exakt sträcka, men minst 11 km blev det och kanske uppåt 12. En timma och tre minuter tog det, och som ett expriment så la jag upp en karta på turen. Men den visar inte hela turen eftersom GPS:en som sagt inte kom igång direkt.
http://www.everytrail.com/view_trip.php?trip_id=36215
Den gröna pluppen är starten (då GPS:en började funka) och ska egentligen ligga på den röda pluppen, eftersom vi startade och slutade på samma ställe. Dessutom stannade jag stoppuret några hundra meter för tidigt (eftersom den då visade exakt en mil), så den röda pluppen är iofs inte heller helt korrekt.
Hursomhelst ser jag nu att vi körde en mil på 53 minuter och 44 sekunder, vilket är nytt rekord för mig med 5 minuter(!). Jag tror det dels beror på att vi körde på flackare mark, men jag tror också att lågpulsträningen har gett resultat, även om jag inte kört så jättelänge. Den ska ju ge mer uthållighet och jag märkte även att min puls inte gick upp lika högt som den brukar.
Tidigare i veckan hade jag sprungit två enmila-pass i lågpuls-tempo, så nu har jag tagit över 3 mil på en vecka. Låter nog mer extremt än vad det är för den som inte har provat på lågpulsträning, för det känner man sig lika frisk och fräsch efteråt som innan, och blir inte anfådd eller trött av. Som jag nyligen läste i min Maffetone-bok så är ett enkelt sätt att mäta om man kört aerobisk eller anaerobisk träning, är att känna efter om man har känslan att man kan göra om samma träningspass direkt igen utan att pina sig det minsta, så har man kört aerobisk träning. Känner man sig utmattad, sliten och seg så har man högst sannolikt kört anaerobisk träning. Trots att jag är relativt ovan vid att springa en mil så har jag ändå känslan att jag skulle kunna ta en mil till direkt efter, och det är en grym känsla att både ha avverkat en lång sträcka men ändå inte vara trött och ha mycket krafter kvar.
Jag har också läst nu att man inte behöver utesluta anaerobisk träning helt, om man kör Maffetonemetoden, även om det finns risk att den motverkar resultaten från aerobisk träning. Men har man en bra grundkondition och har tränat ett tag så är det ingen större fara att köra nåt anaerobiskt pass då och då, men det är inte att rekommendera för nybörjare eller om man har lätt att stressas.
http://www.everytrail.com/view_trip.php?trip_id=36215
Den gröna pluppen är starten (då GPS:en började funka) och ska egentligen ligga på den röda pluppen, eftersom vi startade och slutade på samma ställe. Dessutom stannade jag stoppuret några hundra meter för tidigt (eftersom den då visade exakt en mil), så den röda pluppen är iofs inte heller helt korrekt.
Hursomhelst ser jag nu att vi körde en mil på 53 minuter och 44 sekunder, vilket är nytt rekord för mig med 5 minuter(!). Jag tror det dels beror på att vi körde på flackare mark, men jag tror också att lågpulsträningen har gett resultat, även om jag inte kört så jättelänge. Den ska ju ge mer uthållighet och jag märkte även att min puls inte gick upp lika högt som den brukar.
Tidigare i veckan hade jag sprungit två enmila-pass i lågpuls-tempo, så nu har jag tagit över 3 mil på en vecka. Låter nog mer extremt än vad det är för den som inte har provat på lågpulsträning, för det känner man sig lika frisk och fräsch efteråt som innan, och blir inte anfådd eller trött av. Som jag nyligen läste i min Maffetone-bok så är ett enkelt sätt att mäta om man kört aerobisk eller anaerobisk träning, är att känna efter om man har känslan att man kan göra om samma träningspass direkt igen utan att pina sig det minsta, så har man kört aerobisk träning. Känner man sig utmattad, sliten och seg så har man högst sannolikt kört anaerobisk träning. Trots att jag är relativt ovan vid att springa en mil så har jag ändå känslan att jag skulle kunna ta en mil till direkt efter, och det är en grym känsla att både ha avverkat en lång sträcka men ändå inte vara trött och ha mycket krafter kvar.
Jag har också läst nu att man inte behöver utesluta anaerobisk träning helt, om man kör Maffetonemetoden, även om det finns risk att den motverkar resultaten från aerobisk träning. Men har man en bra grundkondition och har tränat ett tag så är det ingen större fara att köra nåt anaerobiskt pass då och då, men det är inte att rekommendera för nybörjare eller om man har lätt att stressas.
onsdag 6 augusti 2008
Dag 59 - mer lågpulsträning
Både i måndags och idag körde jag 10 km Maffetone. Det känns jäkligt skönt att springa i det tempot, men jag måste komma ihåg att ta med mig mp3-spelare nästa gång. I måndags kände jag av lite i mitt knä, och kände av det över ett dygn efteråt, därför tog jag en vilodag i tisdags. Men idag när jag körde så kände jag knappt nåt alls i knät och domningarna i benet/foten kändes nästan inte alls.
Jag har inte sprungit milen så många ggr i lågpuls-tempo och tycker inte jag förbättrat mig så mycket, men jag tänkte köra lite mer regelbundet nu under semestern och tror det kan märkas nån liten förbättring. Just nu ligger jag på ett tempo på 7:10-7:20, vilket innebär att jag kör milen på strax över 1h och 10 min. Mitt första mål är att komma under 1h 10 min. Jag tror också att man får räkna med att det tar uppåt 4-5 ggr innan man hittar en fungerande takt att jogga i. Första gången kändes det nästan omöjligt att springa så långsamt, men nu har jag bättre pli på mig själv.
En annan reflektion över lågpuls-träning är att jag tror att man kan öva upp sin löpteknik rätt bra. Jag börjar märka att jag kan hitta en löpteknik som gör att jag kan ta rätt långa kliv utan att pulsen ökar nästan något, vilket innebär att jag kan springa snabbare utan att anstränga mig mer. Dessutom tror jag att man kan få ner pulsen genom att slappna av totalt i övriga kroppen, speciellt ansiktet, man får låta käken hänga löst och hjärnan gå på lågvarv. Detta borde räknas som biofeedback, vilket är ett område som jag tror kommer revolutionera framtidens medicin, terapi och annan hälso- och friskvård:
http://en.wikipedia.org/wiki/Biofeedback
Imorron bär det nog av igen, tillsammans med G och M, och kanske R, men i ett högre tempo skulle jag tro. Det ska bli intressant och trevligt.
Jag har inte sprungit milen så många ggr i lågpuls-tempo och tycker inte jag förbättrat mig så mycket, men jag tänkte köra lite mer regelbundet nu under semestern och tror det kan märkas nån liten förbättring. Just nu ligger jag på ett tempo på 7:10-7:20, vilket innebär att jag kör milen på strax över 1h och 10 min. Mitt första mål är att komma under 1h 10 min. Jag tror också att man får räkna med att det tar uppåt 4-5 ggr innan man hittar en fungerande takt att jogga i. Första gången kändes det nästan omöjligt att springa så långsamt, men nu har jag bättre pli på mig själv.
En annan reflektion över lågpuls-träning är att jag tror att man kan öva upp sin löpteknik rätt bra. Jag börjar märka att jag kan hitta en löpteknik som gör att jag kan ta rätt långa kliv utan att pulsen ökar nästan något, vilket innebär att jag kan springa snabbare utan att anstränga mig mer. Dessutom tror jag att man kan få ner pulsen genom att slappna av totalt i övriga kroppen, speciellt ansiktet, man får låta käken hänga löst och hjärnan gå på lågvarv. Detta borde räknas som biofeedback, vilket är ett område som jag tror kommer revolutionera framtidens medicin, terapi och annan hälso- och friskvård:
http://en.wikipedia.org/wiki/Biofeedback
Imorron bär det nog av igen, tillsammans med G och M, och kanske R, men i ett högre tempo skulle jag tro. Det ska bli intressant och trevligt.
söndag 3 augusti 2008
Dag 56 - vägning nr 9
Nuvarande Vikt: 79.7
Förändring från förra veckan: - 0.6 kg
Förändring totalt : -3.7 kg
Efter en ganska lat och lugn vecka så hade jag räknat med att gå upp något i vikt, men istället gått ner. Har dessutom grillat och ätit gott i helgen tillsammans med goda vänner, men vi han även med en jogg på drygt 5 km, en långpromenad och 3 bad. Vi fick tillomed chips och jordnötter över. Rena hälsoweekenden alltså. Närå, det gick ner en hel del chips, öl och andra läckerheter.
Hursomhelst så är jag rätt säker på att mina nuvarande kostvanor är rätt okej, även om de är långt ifrån perfekta. Jag blir alltmer övertygad om att kostvanorna inte påverkar vikten så väldigt mycket numera. Utan det handlar mer om rätt sorts motion, även om både kost och motion givetvis är viktiga faktorer.
Min plan nu är att under min två veckor långa semester som jag har framför mig, köra en hel del Maffetone och varva med lite styrketräning och nåt tempolopp. Ska även läsa igenom min bok om Maffetonemetoden.
Jag tänkte även sluta med kaffe, jag mår faktiskt inte alls bra av det, utbrändhetssymptomen förvärras väldigt tydligt av det, men trots det så har jag av gammalvana och i desperat behov av uppiggning och koffeinberoende pimplat på rätt bra ändå idiotiskt nog.
Nu har jag bräckt 80-kilos gränsen, men siktar på en seriös träningsvecka nu och tror faktiskt jag har potential att komma under 79 till nästa vägning.
Förändring från förra veckan: - 0.6 kg
Förändring totalt : -3.7 kg
Efter en ganska lat och lugn vecka så hade jag räknat med att gå upp något i vikt, men istället gått ner. Har dessutom grillat och ätit gott i helgen tillsammans med goda vänner, men vi han även med en jogg på drygt 5 km, en långpromenad och 3 bad. Vi fick tillomed chips och jordnötter över. Rena hälsoweekenden alltså. Närå, det gick ner en hel del chips, öl och andra läckerheter.
Hursomhelst så är jag rätt säker på att mina nuvarande kostvanor är rätt okej, även om de är långt ifrån perfekta. Jag blir alltmer övertygad om att kostvanorna inte påverkar vikten så väldigt mycket numera. Utan det handlar mer om rätt sorts motion, även om både kost och motion givetvis är viktiga faktorer.
Min plan nu är att under min två veckor långa semester som jag har framför mig, köra en hel del Maffetone och varva med lite styrketräning och nåt tempolopp. Ska även läsa igenom min bok om Maffetonemetoden.
Jag tänkte även sluta med kaffe, jag mår faktiskt inte alls bra av det, utbrändhetssymptomen förvärras väldigt tydligt av det, men trots det så har jag av gammalvana och i desperat behov av uppiggning och koffeinberoende pimplat på rätt bra ändå idiotiskt nog.
Nu har jag bräckt 80-kilos gränsen, men siktar på en seriös träningsvecka nu och tror faktiskt jag har potential att komma under 79 till nästa vägning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
