Nuvarande Vikt: 79.9
Förändring från förrförra veckan: + 0.1 kg
Förändring totalt : -3.5 kg
Jag nådde bara halvvägs. Och någonstans halvvägs i projektet började det gå åt skogen också, eller minskningen började åtminstone avstanna. 3.5 kg är ändå något, men jag är inte speciellt nöjd. Men å andra sidan så tror jag misslyckandet beror ganska lite på att jag slarvat eller så, tvärtom så tycker jag nog att jag förändrat och förbättrat en hel del av mina vanor. Mycket återstår dock. Samtidigt har mina förutsättningar varit begränsade pga utbrändhet, vilket har försvårat hela projektet betydligt och jag kanske skulle ha väntat med det här några månader eller ett år. Dels har jag inte riktigt haft energin att både ta tag i motion och förändrade matvanor på samma gång, utan har först tagit motionen och sedan först nu börjat ta tag lite mer i kosten. Men framförallt, som jag skrivit tidigare, så påverkar stressen matsmältningen negativt. På tal om det kan jag se ett samband mellan stress och vikt i diagrammet nedan, som för övrigt är min viktförändring jämfört med projektmålet (den räta linjen).
Sambandet som jag tycker mig se är då kurvan börjar vänad uppåt strax efter 1 augusti, då min semester börjar. Jag inleder iofs semestern lugnt, men tar under andra veckan i semestern tag i några jobbiga grejer som hänt, plus att det händer ytterligare ett par riktigt jobbiga grejer. Det är inte så speciellt gynnsamt för min stress , och därmed inte min matsmältning. Jag känner tillfälligt av mer stresssymptom under en tid och mår sämre. Viktkurvan pekar då uppåt. Nån vecka senare börjar saker och ting lägga sig och viktkurvan börjar plana ut. Därefter börjar jag att plugga och får för första gången på flera år pröva på att jobba (och plugga) åtta timmar om dagen, vilket känns riktigt tröttsamt, och gör det ännu. Viktkurvan ökar förvisso knappt, men den minskar knappt heller.
Jag har gått upp i arbetstid flera ggr under det senaste året och det har alltid varit tufft till en början, för att sedan bli allt lättare. Om jag ska förutspå den fortsatta viktkurvan (som jag kommer att fortsätta fylla på) så tror jag den kommer hålla sig rätt plan närmsta veckorna, tills jag börjar få lite mer energi (och mindre stressproblem) och då kommer den nog börja luta lite brantare nedåt. Lite förändrade kostvanor som jag har lite planer på nu, tror jag kanske kommer ge något resultat, men kanske inte så väldigt stort resultat ändå.
Även om viktprojektet misslyckades totalt så har jag kommit igång, jag har tillomed kommit en bra bit på vägen, till ett nytt liv. Ett hälsosammare och rikare liv. Ur det perspektivet har jag verkligen lyckats. Förutom de förändringar av motionsvanor och kostvanor som jag lyckats med, så har jag under projektets tid sprungit mina livs två första lopp. Jag har sprungit en mil för första gången på 11 år och har dessutom gjort om det så många gånger att jag tappat räkningen och fått bättre tid än jag fick i lumpen som 20-åring. Jag har tagit mig till ett gym för första gången i mitt liv, trots en viss gymfobi, och gått dit regelbundet ett antal gånger. Trots att jag första gången jag var där rev ner en glaslampa i trappen och fick 30-40 vältränade tjejer som vittnen, så vågade jag mig dit igen. Mina stressymptom har dessutom minskat betydligt. Och jag känner mer ork och energi.
Det här projektet känns ändå bara som en början. Fortsättningen kommer i form av en ny blogg, när jag tänkt ut nåt nytt namn och koncept. Men jag återkommer snart. Tar först en liten paus från bloggandet kanske, men ska återkomma med ett inlägg om lite lärdommar och tips som jag tänkte sammanställa för min egen del och för andras del.
Tack alla bloggläsare och vänner! Ni har varit en stor hjälp.
5 kommentarer:
Bra jobbat. Jag menar det.
Även om målet inte är nått så är mycket förståelse hämtat. Att gå ner i vikt i sig är enkelt, när man vet vilka knappar man ska trycka på. Men när man gjort det så gäller det att bli kvar där.
Och att bli kvar den vikten kräver mer. Mentalt mer. Du tänker i tillräckligt vida banor, så det där tar du framöver. Det där med vad du vill nå.
Tråkigt med ditt knä, det är det som är problemet med den höga känslan man får när allt går bra. När man vikten viker sig, och man orkar så mycket mer. Och så kommer det något sådant. Samtidigt så har jag lärt mig något nytt varje gång när jag sprungit bort mig.
Jag skyller alltid på konditionen. Den är så dum när den ger mig möjlighet att springa så långt, och så snabbt och flera gånger om dagen. Något kroppen inte pallar med.
Njut av resultaten, och tänk inte längre att målet är xx kilo. Utan att målet är resan, och att resan är för resten av livet. Njut av resan.
Så vad du än gör, stig aldrig av tåget ;)
Ha det gott.
Heeeeeeej!
Det var inte igår jag tittade in här! Livet rullar på och det går i väldans fart ibland! Hoppas det är bra med dej och du lyckades halvvägs och framförallt en hälsosammare vardag. Du gör som man ska göra enligt mej att ta små steg i taget, varför gå på en sträng diet och tappa flera kilon men när man väl slutar så går man upp dessa igen för man har inte ändrat ett beteende :)
Ser fram emot en ny spännande blogg från dej =) Och BRA JOBBAT =)
Ha det bäst tills vi hörs nästa gång =) // Anna
Hur går det med hälsan, vikten, träningen och löpningen?
Ha en skön vår!
Tjena badgear!
Det har väl inte gått nåt vidare efter det där faktiskt. Mitt knä har strulat och jag klarade inte av att jogga sen, och det kändes som ett antiklimax, så jag kom helt av mig och gick upp flera kilo i vikt, jag har kört lite styrketräning under tiden, men kommit igång i ett lite högre tempo nu och har lyckats vända viktkurvan neråt. Skulle nog behöva göra en ny sån här blogg, det gav effekt =)
Hur går det själv?
Mannen, prova cykeln! Det finns alltid ett sätt. :-)
Skicka en kommentar